Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DAVID ANTTILAS ÖDE - På prärin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kost hade de endast förtärt en del brödvälling
och ingenting annat än en bit bröd hade de
häller för middagsmålet. Detta intogo de på en
solig fläck, där en af de låga åsarna i någon
mån skyddade mot vinden, som icke mera var
synnerligt häftig, men genomträngande skarp
— en bitande nordväst, som kom ända bort
från ishafvet öfver kala tundror och prärier,
där hvarken skog eller bärg bröto dess ndd.
Törst fram på aftonen, då solen redan gått
ned och kölden igen bet genom märg och ben,
kommo de fram till ett bebodt nybygge med
ett värkligt hns. Där begärde de nattkvarter
och Thomas redogjorde så godt han kunde för
fyndet af den döda kvinnan, tilläggande att
de tagit barnet med sig, då de icke kunde vänta
tills någon kom och tog vård om henne. Och
farmfolket i sin tur berättade, att den lillas
far tre dagar tidigare vandrat förbi på väg
hem från settlementet — byn — dit han be-
gifvit sig för att skaffa föda åt sig och de
sina.
De hade nog sökt öfvertala honom att
stanna öfver natten, då det redan varit sent
och vädret sett hotande ut, men han hade trott
sig kunna hinna hem innan det bröt lös och
gick vidare. Hustrun var sjuk och svag, hade
han sagt, och flickan ännu för liten att kunna
reda sig. Han hade väl blifvit öfverraskad af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
