- Project Runeberg -  Zoologiska Bidrag från Uppsala / Band IV. 1916 /
263

(1911-1967)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

avseende erinrar djuret onekligen rätt mycket om de s. k.
planktonfångarna, ehuru hos dessa senare vattencirkulationen vanligen brukar
förorsakas av flimmerhår. Dock finnas även bland planktonfångarna typer,
där vattenströmmen alstras genom andra rörelser, såsom t. ex. hos
cir-ripederna, där de s. k. rankfötterna äro de organ, som alstra strömmen.1

Troligt är väl också, att Limnadia, även när den ej vistas vid
bottnen för att söka föda utan sitter stilla uppe bland vattenväxterna,
fast-klamrad med antennerna, genom de alltjämt fortgående
respirationsrö-relserna kan tillföras smärre näringsmängder, som sväva i vattnet.
Härigenom blir kanske likheten med planktonfångarna i viss mån ännu
påtagligare. Det förtjänar särskilt påpekas, att mandiblerna äro i
ständig rörelse liksom extremiteterna. De röra sig synnerligen regelbundet
och rytmiskt, nästan pulserande, även när djuret är stillasittande och
man ej kan se det ha någon näring att bearbeta, utan munhålan
förefaller vara alldeles tom. Det är tydligt, att genom den ständigt
fortgående vattenströmmen i innerrännan äger en oavbruten tillförsel till
munnen rum av i vattnet uppslammade fina beståndsdelar eller av
smådjur, såsom protozoer och rotatorier, vilka på så sätt komma djuret
tillgodo. — Extremiteterna hos Limnadia kunna enligt det ovan sagda
anses stå såväl i respirationens och näringsupptagandets som ock i
loko-motionens tjänst, i senare fallet kraftigt understödda av de båda
antennerna.

Tarminnehållet hos ett exemplar undersöktes den 23 september och
befanns huvudsakligen utgöras av multnade växtdelar, bl. a. små
bladrester av vitmossa, därjämte diatomaceer, desmidiaceer (t. ex. Euastrum)
samt trådformiga klorofyeeer. För övrigt funnos ganska många
rotatorier.

Förut har omnämnts, att gölen antagligen är av temporär natur.
Bekräftelse på riktigheten i detta hänseende vanns vid förnyat besök på
platsen ungefär två veckor senare. Den hade då börjat att torka ut,
enligt vad benäget meddelats mig. Temperaturen i en vattensamling av
så obetydliga dimensioner som den, varom här är fråga, är naturligtvis
högst beroende av lufttemperaturens växlingar och följer till stor del
dessa. Varje natt sjunker temperaturen högst avsevärt. Det bör
omnämnas, att stark frost rått de sista nätterna strax före detta nya besök
vid gölen och att intet enda exemplar nu stod att upptäcka. Sannolikt
hade alla redan dukat under för de inträdande ogynnsamma
förhållandena. I akvariet lyckades det däremot att hålla några individer vid liv
ända till de första dagarna av oktober (ett individ levde till månadens

1 Benämningarna »slamätare» och »planktonfångare» såsom beteckning för
vissa biologiska grupper äro här närmast hämtade från prof. A. Wirén’s
föreläsningar över näringsupptagandet (h. t. 1912).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:56:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zoouppsala/1916/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free