Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Despotismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbjöd notisen, och för att inte Zachris skulle
lockas till flera förlöpningar av samma art, skyndade
han att varna honom:
»Ifall du har hört om den av vargar uppätna
ryska postkarlen, så behåll nyheten för dig själv!
En rysk soldat får inte bli vargamat.»
Oändliga bekymmer vållade det redaktör och
sättare, då tidningen strax före tryckningen kom
tillbaka från censor med hela sidor överkorsade.
Var finna ny text i hastigheten? Det blev att plocka
fram gamla noveller, vad skräp som helst, för att få
bladet fulltryckt.
Men detta var dock det minsta.
Zachris hade haft inne en artikel om postverket,
som egentligen hade varit berömmande. Den hade
också fått imprimatur av censor, men om några
veckor kom sträng order från själva
generalguvernören, att man i finska tidningar inte fick resonera
om ett kejserligt ämbetsverk, även om det skedde
med gillande.
Man kan tänka sig den unge världsförbättraren,
som stod där med det blanka svärdet i sin hand
och inte fick svinga det.
Han fick inte klandra en ämbetsman, han fick
inte ogilla en regeringsåtgärd. Han fick inte det,
inte det, inte det.
Det gällde att bli smidig, att uttrycka sig i
förtäckta ord, att söka begagna sig1 av fabler, dikter,
gåtor, sådant lätt gods, som censorn inte fann nödigt
att granska med den stränga omsorg, som han
ägnade de långa prosaartiklarna. Det tycktes rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
