Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enoch frostmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svära att företaga dikningar inte allenast på egen
gård utan också på andras.
På så vis skulle man inom så och så lång
tid ha torrlagt så och så många marker och ...
Men du vet väl, herre, hur det går, när en
människa vill betrygga andra människors
välstånd, i synnerhet när det skall ske genom
utbyte af arbetskrafter?
Hat, kif, strider bli ju alltid följden. Knappt
finns det något, som människor försvara så
hårdnackadt som just sina lidanden!
Sammanträdena, som Enoch lyste ut, blefvo
endera döda grafvar eller surrande — och
stickande — bikupor.
En gång stängde Enoch in hela bylaget i
värmestugan vid kyrkan, »för att få erfara hvad
verkan Guds ord haft på församlingen».
Guds ord hade ingen annan verkan haft på
församlingen än att beslå den med en stumhet,
som inte ens två timmars instängning kunde lösa.
Då slog till sist Enoch näfven i bordet, så
gubbarna hoppade, och röt: »Dika ska ni ändå,
om jag så ska bruka er själfva som gräf!»
Prästen, af utspädd bondesläkt, höll med
bönderna af kärlek till budordet: »du skall inga
andra gudar hafva för mig».
Det gjorde motståndarna trygga.
Hemma var Enoch nästan aldrig på den
tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
