- Project Runeberg -  Abrahams offer : en roman om kriget /
309

(1910) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. De mortuis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3°9

och de döfva dunsarne därvid ökade blott angriparens ifver
samt gjorde honom angelägen att få slut på sitt arbete.
Så kom en annan till, och med ett sista slag befriade de båda
gubben.

Allt tilldrog sig samtidigt, under loppet af en minut. De
snabba, våldsamma rörelserna kontrasterade egendomligt
emot de uttryckslösa ögonen och de hesa, flåsande andetagen.
Hela platån var ett enda dårhus, där en mängd människor,
drifna af samma impuls, trängdes om hvarandra för att begå
handlingar, som först skulle väcka deras egen häpnad, men
öfver hvilka de långt efteråt skulle känna sig stolta.

Från alla sidor rusade soldaterna upp, vräkande undan
motståndarne, fösande in dem mellan klipporna och stötande
ned dem den ene efter den andre.

Van der Nath begagnade sitt gevär som en klubba och
höll angriparne på afstånd genom de cirklar han lät det
beskrifva. Hans yrsel var förbi, en äcklande afsky för det
vidriga rundt omkring hade efterträdt den, och så snart hans
hufvud åter blifvit normalt, såg han med motvilja på de
blodbestänkta slaktardrängarne å båda sidor. Ett ögonblick
kom det för honom, att människor, som gjorde anspråk
på att äga moral och känsla, hade en annan uppgift än att
döda, men han hann aldrig följa sin tanke längre än till
den första, svaga aningen om ett värdigare mål, tiden var
för knapp och fienden hotade honom. Hade han sluppit
se och höra, skulle han antagligen vaknat till full besinning,
men vännernas jämmerrop och gamle Jans slut fem steg från
honom åstadkom en ny omhvälfning och han störtade framåt
för att lyda den maning, som gjorts till det naturligaste för
alla: att hämnas.

Benjamin Flick dödades tätt invid hans sida och en
okänd sköts af en officer, som satte revolvern intill hans bröst
och tryckte af. En annan boer afväpnades och släpades
bort, utstötande förbannelser, och en soldat trampade på
missionären, som vred sig lik en mask under hans fötter.

Det blef för mycket, van der Naths förstånd omtöcknades
och han gaf efter . . . och så, nu erinrade han sig det, han ville
ju dö. Med ett kolfslag fällde han en motståndare, vid
det nästa splittrades hans gevär och han behöll endast pipan i
händerna. Men han fortsatte som förut, och ehuru alla hans
män voro afväpnade eller döda slog han rasande kring sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 1 08:57:48 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/abroffer/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free