- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
190

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190

teten. Andra gången var, då Grönvall, professor i praktisk filosofi,
skulle presidera för J. Widffs afhancUing »De origine juris
parentum in liberos»; Grönvall genmälde då, att ämnet var taget ur jus
naturae och därför hörde till hans professur, så fort inga
quæstio-nes juris civilis däri trakterades. Konsistoriet uttalade sig ej men
har tydligen anslutit sig till Grönvalls åsikt, efter disputationen
blef ventilerad.1 I teologiska fakulteten ondgjorde man sig år 1722,
att Olof Celsius skulle presidera för en disputation af N. Collin »De
hierarchia ecclesiastica primitivæ ecclesiæ», men man åtnöjde sig
med att dess dekanus Djurberg gjorde tjänliga påminnelser vid
ventilationen.2 Samma fakultet anmälde 1730 i den filosofiska, att den
disputation som en Thomas Jerlinus ämnade ventilera under
Hermansson »De Præadamitis», ej kunde »rätt tracteras utan
teologiska argument, så framt annars Peijreri irriga mening skall kunna
krafteligen vederläggas», och förbehöll sig därför, att teologiska
fakiütetens dekanus finge genomläsa den före ventilationen;3
förmodligen har detta skett och till nöjes, efter afhandlingen blef
ventilerad. När däremot juris professor Berch 1759 gjorde anspråk
på att få presidera för gradualdisputationer inom filosofiska
fakulteten, afslog denna med rätta tilltaget,1 ty det var ett tydligt
öfvergrepp på hvarje fakultets rätt att själf sköta om sina
gradualdisputationer och för dem gifva betyg. Berchs besynnerliga
begäran kan endast förklaras däraf, att kan väl tyckt, att då
filosofie kandidaterna skulle förete betyg i hans ämne, borde de ock kunna
få disputera i detsamma pro gradu och således äfven under hans
presidium. Bättre framgång hade samme Berch, när han i
konsistoriesessionen d. 4 april 1759, då magister P. Forskåls önskan att
få ventilera en sin afhandling »De pratis conserendis» anmäldes,
begärde att få se densamma, innan den enligt vanlig ordning
anmäldes för kanslern. Afhandlingen kom nämligen aldrig ut, vare sig
konsistoriet icke velat medgifva Forskål att ventilera den inom den
filosofiska fakulteten och han ej velat ventilera den i den juridiska,
där han icke ägde presidierätt såsom icke varande juris
doktor, eller Forskål själf blifvit stött öfver motståndet. Den gamla
vanliga företeelsen, att man inom den filosofiska fakulteten
disputerade i kyrkohistoria, föranledde teologiska fakulteten d. 11 mars
1762 att besluta söka förmå den filosofiska att medgifva, att
dis-putationsämnen, som föllo inom religionens, kyrkohistoriens och den

1 Kons. prot. 5 maj 1722 oeli IG maj 1723.

3 Teol. fak. prot. 19 nov. 1722.

3 Filos. fak. prot. 4 april 1730.

J Filos. fak. prot. 13 mars och 15 juni 1759.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free