Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
alldeles onödigt, att någon särskild undervisning gafs i detta ämne.
Risell tyckes, att döma af föreläsningskatalogerna, hafva tagit sitt
ämne så, att han på de offentliga föreläsningarna läste öfver
svenska statsförfattningens historia och behandlade själfva statsrätten
endast på de privata kollegierna. Professor Berch å sin sida, som
väl aldrig haft att påräkna någon hjälp af fakultetens ende
dåvarande adjunkt Nils Wall, fick lindring i sitt arbete, genom att år
1758 en adjunktur tillskapades i hans ämne, till hvars förste
innehafvare den skarpsinnige och kunskapsrike P. N. Christiernin
utnämdes 1759. Denne begynte sin undervisning med att föredraga
öfverstelöjtnant K. G. Boijes bok .»Den förfarne svenske
landt-hushållaren», hvarjämte han gaf kollegier i bergshushållning och
jus metallurgicum. Som bevis på, huru litet adjunkterna kunde
påräkna åhörare, kan här nämnas, att Christiernin 1760 anmälde
för fakulteten, att ingen infunnit sig för att höra på hans föredrag
i hushållningskonsten, hvadan han blott undervisat i
bergslagfaren-heten, och likaså att han 1764 måste meddela, att ingen infunnit
sig hvarken på hans offentliga eller privata föreläsningar, så att
han blott läst privatissime historia commerciorum in Europa med
Hans Jakob Gahn.1 Och dock var Christiernin säkerligen en högst
intressant föreläsare.
Äfven Solander var nog lycklig att åter, om ock blott för en
liten tid, se sitt arbetsområde minskadt, då Ficks forna professur i
praktisk juridik återupplifvades 1766 och bekläddes med Upsalas
störste jurist i detta tidehvarf, universitetets dåvarande
ombudsman, den öfverlägsne Olof Rabenius. Denne hade redan fyra år
tidigare gjort ett försök hos kanslern att utverka sig tillstånd att
ehuru blott docent och ombudsman få öfvertaga en del af
fakultetens undervisning. I juni 1762 inlämnade han hos kanslern ett
memorial,2 i hvilket han, under hänvisning till att lärarne voro så få
och att de under den korta tid som juris studiosi vistades i Upsala
ej kunde absolvera lagfarenheten i hela dess vidd, anhöll att få på
privata kollegier undervisa i följande ämnen »1) Vetenskapens
första grundsatser», som borde medhinnas på en ettårig kurs, 2)
»Svenska lagbokens jämförande med äldre och nyare särskilta
stadgar och förordningar», hvilket arbete han vore sinnad framdeles
utgifva »på samma sätt som framledne häradshöfdingen
Abrahamsson och borgmästaren Arnell förklarat, den förre lands- och den
1 Se Cliristiornins redogörelse för juridiska fakultoten (bland dess
acta).
■ lians odaterade originalmomorial med åteekning »Præs. d. 10
juni 1702» finns bland fakultetens acta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
