Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTTSFRÅGANS INNEBÖRD
271
sedan den riksdagsordning, som upphörde att gälla den
22 juni 1866, var antagen med datum 10 februari 1810,
så hade ock 1809—10 års riksdags konstituerande makt med
hänsyn till en representationsreform upphört, och stod ännu kvar
blott i fråga om andra föremål för tillämnad
grundlags-stiftning, hvars alster blefvo tryckfrihetsförordningen och
successionsordningen. Den eld, vid hvilken i en stor
hvälfning själfviskhetens slagg smältes bort, och från
hvilken ljus kastas ut öfver vägen, vardt här mer och
mer matt och slocknade snart i falnade förhoppningars aska.
Konstitutionsutskottet vågade sig nu ej ens på att
utarbeta ett förslag till representationsreform att hvila till
nästa riksdag; det sade sig »icke äga det biträde af
allmänna upplysningen, det stöd af allmänna öfvertygelsen,
som kunde sätta det i stånd att med säkra uppgifter
förena framläggandet af ett till alla delar tillfredsställande
och på verkställbara grunder uppgjord t förslag». Detta
motiv bildar undantagsvis en fläck i våra
grundlagsstiftande fäders i alla fall berömliga skapelse: »verkställbara»
grunder kunde man dock icke anse sig oviss om
möjligheten att utfinna, och ett »till alla delar tillfredsställande
verk, om någon kunde begära det, var då lättare att
åstadkomma än någonsin sedermera, när alla de små
lumpna, eländiga hindren, dem ett ögonblicks frisk vind
sopat undan, hunne af en annan vind föras tillbaka och
packas tillhopa i en hög. I stället för ett förslag gaf
utskottet endast ett principbetänkande. Men det är billigt
att vidgå, att detta är ett förträffligt arbete: sådana
memorial ha ej på långa tider utgått från
konstitutionsutskottet, och tyvärr läser ingen dessa kvarlefvor från en
tid, då den politiska vetenskapen ännu ansågs rätt väl
höra hemma under en folkrepresentations tak. Geijer
kallar detta memorial »en af de förträffligaste statsskrifter
som flutit ur svensk penna». (Den tredje af
föreläsningarna »Om vår tids inre samhällsförhållanden», 1844.)
Utgångspunkten för utskottets framställning omtalas
i ord, som redan från begynnelsen visa att utskottet
förkastar tanken på sådana jämkningar i ståndsförfattningen,
som blott skulle göra reformen till ett »lappverk». Ty
det går att undersöka, huruvida den d. v. representationen
mer eller mindre fullkomligt uppfyllde »hufvudändamålet
med ali lagstiftning, det att representanternas beslut må
vara ett uttryck af nationens gemensamma önskan för
allas gemensamma väl». Därifrån kommer utskottet till
följande »första» uppgift för reformen, att alla aktiva
medborgare skola äga att deltaga i valet af nationens
be-fullmäktigade för vården af dess lagstiftning, och
utöfningen af denna rätt endast bero af egenskaperna »bofast,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
