Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Kommunalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 ADOLF HEDIftf
de mellanliggande siffrorna vid år 1871 och 1881 äro
respektive 546,1 och 504,4. Det är de minsta kommunerna,
som förlora mest. Och här framträder olikheten mot
Tyskland, där »landtbefolkningen» (= den i centra under
2,000 invånare boende befolkningen) 1890 utgjorde öfver
hälften, 53,0 — mot Frankrike år 1896 med 62,60 —
mot Österrike 1890 med 67,5*.
Uti motionen är redan påpekadt, att den i andra
länder annalkande omkastningen af proportionen redan
har i England ägt rum, och detta så, att den synes
komma att betyda förutvarande landsbygds förvandling till
öken, i betydelse icke af obeboeligt men af obebodt land.
Där har nämligen samlandet af befolkningen i stora centra
gått därhän, att man tydligen befinner sig inför en af
de mest förfärande gåtor, som framtidens sfinx någonsin
ställt till en generation, behärskad uteslutande af tanken,
Ludvig XV:s tanke: »det räcker väl i min tid». Detta
fenomen, nyligen beskrifvet af en bekant författare (Rider
Haggard: Rural England), är sådant, att man har svårt
eller omöjligt att fatta det: sjuttiosju proc. (77 proc.) af
befolkningen hopade i agglomerationer å mer än 5,000
invånare. »Flera delar af det åkerbrukande England blifva
så öde som det sydafrikanska veld’et. Landtarbetaren är
numera föremål för folkets förakt; till och med den unga
flickan af hans egen klass ser ringaktande ned på honom.
Sålunda blir han tvungen att öfvergifva sin samhällskrets.
Nu är det blott de svagast utrustade, de mindre
aktningsvärda, de skröpliga, som stanna i sin by; från denna
bottensats skall nästa generation härstamma.
Mångenstädes är besittningen af jord blott en rikemans lyx», och
så vidare. Så skrifver och beskrifver han, efter att hafva
i alla riktningar färdats genom landet. Här erinrar jag
mig en statistisk siffra (i Zeitschrift für die gesammte
Staatswissenschaft 1899): 1866—1896 hade den till
hveteodling använda jorden minskats med mer än hälften.
»Produktionen är sannolikt tillräcklig att under 2 månader
föda hela befolkningen.»
Man har i andra länder ej underlåtit att lägga märke
till förändringen i stads- och landtbefolkningens proportion.
I Tyskland har denna förändring ägt rum i en
utomordentlig skala: medan 1871—1890 landtbefolkningen
minskats med 34,111 enheter, har stadsbefolkningen ökats
med 8,432,451.
* Skillnaden synes mig dock ej sä frappant, som den är i
författarens ögon. Landtbefolkningens proportion har i Tyskland gått
ned till 53,0 år 1900 från 63,9 år 1871, i Frankrike till 62,60 år
1896 från 67,5 6 år 1876, i Österrike år 1890 till 67,5 från 70,4 år 1880.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
