- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
525

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - Den norska riksrättsstriden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN NORSKA RIKSRÄTTSSTRIDEN

525

helt obetydliga till sin beskaffenhet. Vi mena
naturligtvis ej, att det icke var »principiellt» viktiga ändringar,
som beslötos, när grundlagens förbud mot judars vistelse
i Norge upphäfdes eller när ståthållareämbetet afskaffades.
Men den förra reformen har ju ingen konstitutionell
betydelse alis, och den senare var, när deri sent omsider
ägde rum, blott ett insegel på ett fullbordadt faktum. Ty
faktiskt afskaffadt var ståthållareämbetet redan några
årtionden förut, och hela världen hade länge vetat, att det
under inga förhållanden kunde komma i fråga att utnämna
en ståthållare. Om vi sålunda lämna dessa saker å sido,
befinnes, att af öfriga ändringar i Norges grundlag blott
en enda är af någon större betydenhet, nämligen
införandet af årliga storting. Åt ett folk, som hållit sin
grundlag i en sä konservativ helgd och vördnad, åt ett folk,
som under 50 års lopp debatterat statsrådens tillträde till
representationens förhandlingar, som vid fem storting (1857,
1859—60, 1862—63, 1865—66, 1868—69) öfvervägt
huruvida folkrepresentationen borde samlas hvarje år, åt ett
folk, som med sådan betänksamhet behandlat ett par
konstitutionella spörsmål, de där i Sverige af gjorts i
samband med och såsom bihang till en annan och större
reform — åt ett sådant folk bjuder man en total
omskapning med ens af den grundlag, i hvilken det vant sig att
ära sin frihets och sin välfärds palladium! Att ett sådant
förslag, d. v. s. norska regeringens motiv för
sanktionsvägran år 1872, skulle varit allvarligt menadt, måste ju
förekomma en och hvar högst oantagligt. Men om det
verkligen uttryckte hennes uppriktiga mening, så anse vi
oss hafva lof att säga, att det vittnar om en ovanligt
fullständig brist på politisk blick och om en ännu
fullständigare obekantskap med det folks åskådningssätt, som denna
regering åtagit sig det svåra värfvet att »regera».

Hvad var nu följden af nämnda sanktionsvägran ?

IV.

Norges storting har enligt grundlagen icke rätt att
utan konungens tillåtelse vara samladt längre än två
månader. Att denna termin är för knapp, torde få anses
för oomtvisteligt, då det erkänts af norska regeringen i
dess förut omtalade, egendomliga motivering för vägran
af sanktion å 1872 års stortings beslut om statsrådens
tillträde till stortinget. Emellertid var samma storting
utsatt för allehanda trakasserier, då det begärde
prolonga-tion. Redan denna omständighet, men väl i ännu högre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free