Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om jordnaturer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
staten erhåller ersättning för den ränta, han nödgas utgiva till
ränteägaren, med dess fulla belopp. Beträffande
frälseskattehemman åter har icke någon ändring inträffat, utan räntan
utgår fortfarande med oförändrat belopp och utan någon rätt till
ersättning av statsverket.
Vad slutligen kronohemmanen beträffar, går även deras
ursprung tillbaka till den förhistoriska tiden. Endast så mycket
torde med visshet kunna sägas, att Sveriges jord från urminnes
tider varit svenska medborgares egendom, och att sålunda de
enskilda, som först odlat jorden, besuttit densamma, icke såsom
låntagare, utan såsom fria ägare. Först längre fram i tiden, med
samhällsväsendets utveckling, torde kronan hava uppträtt såsom
ägare till den jord, som ännu icke blivit tagen i besittning av
enskilda, och denna kronans egendom har sedermera tillväxt
genom reduktioner, fredsfördrag, köp och förpantningarr samt på
mångfaldiga andra sätt. Å andra sidan har en stor myckenhet
kronojord under tidernas, lopp övergått till skatte eller frälse.
Numera kan kronojord endast i vissa undantagsfall övergå till
frälse. Till skatte åter kan kronohemman övergå på flera sätt,
av vilka det viktigaste är skatteköp.
Kronohemmanen kunna indelas i följande tre huvudgrupper:
1) Under stadgad åborätt till enskilda upplåtna kronohemman.
Hit höra i främsta rummet de allmänna kronohemmanen,
vilka leda sitt ursprung från äldsta tider samt innehavas, under
ärftlig1 besittningsrätt. Angående besittningsrätten till dylika
hemman stadgas i K. br. den ö och kam.-koll. kung. den 29
februari 1808 samt K. br. den 21 maj och kam.-koll. kung. den
20 juni 1856 bland annat:
att, om kronohemmans åbo dör och lämnar efter sig hustru,
med vilken han genom gifte åtkommit åborätten, änkan skall,
vare sig hon sedermera träder i annat gifte eller ej, i sin livstid
bibehållas vid besittningsrätten, så vida hon väl hävdar
hemmanet och erlägger utskylderna samt uppfostrar sina med den
avlidne mannen sammanavlade barn;
att änka, som erhållit hemmanet genom giftermål med sin
avlidne man, skall, evad barn finnas eller ej, tillgodonjuta
mannens) livstidsstädja, så länge hon förblir änka och fullgör vad
ovan är sagt, samt tillika drager försorg om barnen av mannens
föregående äktenskap, om sådana finnas*, men att hon, om hon
går i annat äktenskap, skall efter åtnjuten fardag avträda
hemmanet till det barn, som är närmast berättigat att tillträda
detsamma;
att änka, som är berättigad att kvarsitta å hemmanet, men ej
förmår sköta detsamma, skall där åtnjuta föda och underhåll,
varom, i händelse av tvist, konungens befallningshavande
förordnar ;
* Änkan har i detta fall icke rätt att skatteköpa hemmanet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
