- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
378

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om lösningsrätt till fast egendom - Om lösningsrätt till under nyttjanderätt upplåtet område

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

878

4) Ägare till fastighet, å vilkens grundmur finnes någon till
granntomt hörande skiljemm*. (J. B. 7: 4.)

5) Fastighetsägare, som har någon skiljemur uppförd å
grann-tomts grundmur eller på något annat sätt använder denna senare.
(J. B. 7: 4.)

d) Nedan nämnde fastighetsägare, nämligen:

1) Ägare till fastighet, vari finnes nugot för honom
synnerligen betungande servitut till förmån för granntomt. (J. B.
7:5.)

Såsom exempel på dylika servituter uppräknar lagen
»takdropp», »mörker», »fönster», »gluggar» och »vattendräkt».

Med »takdropp» menas det förhållande, att regnvatten, från en
fastighets tak rinner eller droppar ned på en bredvid liggande
fastighet. Ordet »mörker» syftar på att byggnad eller
plantering å en tomt minskar ljuset å någon bredvid liggande
fastighet. Orden »fönster och gluggar» avse det förhållande, att en
fastighetsägare har sådana åt en grannes gård. Ordet
»vattendräkt» slutligen syftar på det fall, att en fastighetsägare brukar
hämta vatten ur grannes brunn.

2) Ägare till fastighet, vilken är trång, emedan en mindre
granntomt gör den oregelbunden till formen. (J. B. 7:5; K.
förkl. den 20 december 1721.)

De här ovan under mom. III B—IV omförmälda
fastighetsägarna hava lösningsrätt till de i nämnda moment avsedda
grann-tomterna.*

Uppstår tvist mellan lösningsberättigade, tillhörande samma
klass, äger den företräde, vilken skulle haft större nytta av
lösningsrättens utövande, något som prövas av vederbörlig domstol.
(J. B. 7: 6.)

II.

(Lag1 den 26 mars 1920 om rätt i vissa fall för
nyttjanderätts-havare att inlösa, under nyttjanderätt upplåtet område.)

I detta sammanhang har synts lämpligt att erinra om den
särskilda lösningsrätt, som enligt ovanberörda lag tillkommer
brukaren** av en för viss tid, till brukande upplåten del av
fastighet.***

Anledningen till denna lägs tillkomst var den synnerligen
otrygga ställning, i vilken lägenhetsinnehavare, som äro ägare

* De i momenten III och IV omförmälda fastighetsägarne kallas i lagen
n a b o r.

** Gäller ock i avseende å delägarne i brukarens bo.

*** Gäller ock i avseende å till fastighet hörande område, som
upplåtits till bostadslägenhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free