- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
783

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om borgen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

783

å skuldebrevet. Samma regler gäller även, om uppsägningen
gjorts, icke hos, utan av skuldebrevets förre innehavare. (Jfr.
Kungl. maj:ts dom den 30 mars 1874.)

Om slutligen huvudförbindelsens förfallotid, är obestämd, har
löftesmannen rätt att betala, när han vill. (Kungl, förordn, den
20 juli 1855.)

Anm. 1. Om huvudgäldenärens namn blivit förfalskat,
medför detta i regel icke för proprielöftesmannen befrielse från
betalningsskyldighet.

Anm. 2. Den väsentligaste skillnaden mellan enkel och
proprieborgen är, att den, som iklätt sig enkel borgen, i regel
endast kan sökas för den brist, som uppstått hos huvudgäldenären,
medan däremot en proprielöftesman omedelbart kan sökas för
hela gälden. Vid proprieborgen måste dessutom, därest
förfallodagen skall beräknas efter uppsägning, sådan ske hos såväl
löftesmannen som huvudgäldenären, varemot vid enkel borgen
särskild uppsägning hos löftesmannen icke erfordras. I ytterligare
ett fall föreligger därjämte skiljaktighet, vilken dock närmast
rör borgenförbindelsens upphörande och i följd därav först vid
framställningen härav kommer att avhandlas.

B. Överborgen eller efterborgen.

Överborgen eller, som den vanligen kallas, efterborgen
föreligger, då borgenären låter en person teckna borgen för en
löftesmans (alltså ej för huvudgäldenärens) förbindelse. Efterborgen
är sålunda ett avtal uteslutande emellan borgenären och
efterborgesmannen, och endast borgenären har på grund av nämnda
avtal rätt att vända sig mot den sistnämnde. Efterborgen kan
vara såväl enkel som proprie.

I fråga om borgenärens rätt att söka efterborgesmannen gälla
följande regler:

a) Om såväl efterborgen som huvudborgen är proprie, har
borgenären rätt att söka efterborgesmannen, utan att därförut
behöva kräva vare sig gäldenären eller huvudlöftesmannen (den,
för vilken efterborgen ingåtts).

b) Om efterborgen är proprie, men huvudborgen är enkel,
måste borgenären, för att kunna söka efterborgesmannen, bevisa,
att huvudgäldenären ej själv kunnat betala gälden.

c) Om efterborgen är enkel*, men huvudborgen är proprie,
kan borgenären icke vända sig mot efterborgesmannen, med
mindre huvudlöftesmannen visas ej hava kunnat infria skulden.

d) Om såväl efterborgen som huvudborgen är enkel, måste
borgenären, för att kunna kräva efterborgesmannen, bevisa, att

* Skulle huvudlöftesmannens namn vara förfalskat, torde efterlöftesmannen,
då hans borgen är enkel, icke kunna åläggas betalningsskyldighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0783.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free