- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
1207

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om bevisning inför rätta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1207

’Underrätten yttrade i utslag, att alldenstund det finge anses
behörigen ådagalagt, att kreditivkontraktet, sedan J). och B. därå
tecknat löftesmannaansvarighet, undergått synbara förändringar
i avseende å kreditivsumman, vilka förändringar blivit på sådant
sätt utförda, att de vid kontraktets emottagande och granskning
hos banken kunnat och bort föranleda berättigat tvivelsmål om
kontraktets trovärdighet och äkthet, samt kontraktet vid sådant
förhållande icke kunde tillerkännas kraft av fordringsbevis emot
]). och B. till större belopp än de 2,000 kronor, vara kontraktet
lytt, när det försågs med D:s och B:s ansvarsförbindelse, kunde
riksbankens talan icke i vidare mån bifallas, än att D. och. B.
förpliktades att, gemensamt eller vilkendera gälda gitte, mot
erhållande av kreditivkontraktet, till banken genast betala 2,000
kronor.

Göta hovrätt yttrade däremot i dom, att ehuru vid granskning
av ifrågavarande, i huvudskrift hos hovrätten företedda
kreditiv-kontrakt befunnits, att detsamma undergått förändring
beträffande kreditivsummans belopp; likväl och då JK och B. icke
gittat visa, att sådant skett, efter det deras borgen å
förbindelsen tecknades, prövade hovrätten lagligt att, med ändring av
underrättens utslag, ålägga D. och B., vilka lämnat obestritt,
att S:s skuld å kreditivet utgjorde 3,000 kronor, att, gemensamt
eller vilkendera gälda gitte, emot erhållande av
kreditivkontraktet, till banken genast betala berörda belopp.

En ledamot i hovrätten fastställde underrättens utslag, och två
hovrättsledamöter ålade D. och B. att, om de förmådde, med ed
betyga, att, då kreditivkontraktet av dem såsom löftesmän
under-skrevs, detsamma icke lydde å mera än ^,000 kronor. Såsom
skäl för edgångsföreläggandet anfördes, att l):s och B:s uppgift,
att den med kreditivkontraktet vidtagna förändring blivit efter
deras borgens ingående utan deras vetskap av S. verkställd, vunne
stöd av åtskilliga i målet förekomna omständigheter.

En ledamot i Kungl. Maj:ts nedre justitierevision hemställde,
att IX och B. måtte dömas till värjemålsed av det innehåll, som
förut omförmälts, en annan ledamot hemställde om fastställelse
av hovrättens dorn och den tredje ledamoten yttrade, att då, vid
det förhållande, att kreditivkontraktet befunnits hava i avseende
å kreditivsummans belopp undergått påtaglig förändring, samma
kontrakt icke i och för sig innefattade bevis om att I), och B.
borgat för större belopp än de själva medgivit, eller 2,000 kronor,
samt banken icke heller i övrigt ådagalagt, att 13. och B. iklätt
sig vidsträcktare betalningsansvarighet, hemställdes, att Kungl.
Maj:t måtte pröva rättvist att, med upphävande av hovrättens
dom, sålunda fastställda underrättens utslag, att D. och B.
förpliktades, en för bägge och bägge för en, att, emot kvitto och
avskrivning å kreditivkontraktet i huvudskrift, till banken utgiva
2,000 kronor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/1207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free