Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om bevisning inför rätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I20o
nande förändrats, i den händelse att liandhngen aj älv här spär
av dylik förändring. Det riktiga är möjligen, att det i sådant
fall åligger den, som åberopar sig på handlingen, att styrka, att
handlingens förändrande skett före undertecknandet av
densamma. Det är nämligen i allmänhet lätt att vägra att emottaga
en skriftlig handling, som bär spår av förändring, varemot det
är ytterst svårt, stundom omöjligt, för undertecknaren av en
handling att styrka handlingens utseende vid tiden för dess
undertecknande. Hos domstolarna råda emellertid särdeles delade
meningar angående förevarande fråga.
Jfr. rättssak, avgjord genom Kungl. Maj:ts dom den 17
september 1879, N. J. A., sid. 420. Denna dom avsåg följande fall:
Hallands Enskilda Bank yrkade i stämning till Viske häradsrätt
åläggande för B. att på grund av ett den 21 november 1874 av
honom till S. eller order å 8,000 kronor utfärdat, i banken
belånat skuldebrev utgiva 6,000 kronor med ränta.
B. medgav, att han undertecknat skuldebrevet, men invände,
att detsamma då lytt å allenast 1,000 kronor, vilket belopp
sedermera, på sätt skuldebrevets utseende jämväl gåve vid handen,
blivit förändrat, till 8,000 kronor.
Häradsrätten, som i sitt protokoll antecknade, att skuldebrevet
synbarligen ändrats, yttrade i utslag, att emedan B. medgivit
sig hava utfärdat skuldebrevet och lämnat alldeles obestyrkt sitt
påstående, att skuldebrevet undergått förändring, sedan det
blivit med B:s namn försett, samt banken, även om förändring av
beloppet i skuldebrevet verkligen ägt rum, icke av handlingens
beskaffenhet och utseende haft skälig anledning misstänka, att
någon förfalskning av handlingen ägt rum, förpliktades B. att
till banken utgiva fordrade 6,000 kronor med ränta.
Göta hovrätt yttrade däremot i dom, att enär, emot B:s
bestridande, icke blivit styrkt, att skuldebrevet utfärdats å högre
belopp än 1,000 kronor, utan fastmer såväl själva skuldebrevet
som vad för övrigt i målet förekommit gåve stöd för B:s
uppgift, att skuldebrevet undergått förfalskning, alltså förpliktades
B. att utgiva endast 1,000 kr. med ränta.
Kungl. Maj:t fann, med avseende å vad i saken förekommit
till stöd därför att skuldebrevet blivit, på sätt B. påstått,
förfalskat, ej skäl att göra ändring i hovrättens dorn.
Två justitieråd fastställde för sin del hovrättens dom på däri
anförda skäl.
Se även rättsfall, avgjort genom Kungl. Maj:ts dom den 20
januari 1879, N. J. A., sid. 18. Nämnda dom angick följande
fall: Riksbanken yrkade förpliktande för D. orch B. att utgiva
8,000 kronor på grund av borgen för S:s kreditivkontrakt med
banken å 4,000 kronor.
D. och B. invände, att kreditivkontraktets belopp av S.
falskeligen ändrats från 2,000 kronor till 4,000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
