Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 6. Bohus’ belägringar och länets öden ander sjuåra kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
porten, midt för hvilken en redoute skulle på fästningsholmen
uppföras till lika höjd med den nedskjutna slottsmuren. Dylika skulle
ock uppkastas på bergen Fontin och Rödakon, och genom en
liflig eld derifrån fästningens inre försvarsverk raseras. Först sedan
detta blifvit verkställdt skulle en allvarlig stormning företagas, i
hvilken Bohuslänska bönder borde drifvas framför till kanonmat;
«Vestgötar kunde heller icke skada» [1]; intogs slottet, finge ingen
vapenför skonas till lifvet. Under intet vilkor finge belägringen
upphäfvas, äfven om fienden anryckte till undsättning, m. m.
Hela denna vackra plan gick emellertid om intet, emedan ingen
belägring af Bohus det året kunde företagas, för Danskarnes
infall i Vestergötland.
Följande år, 1567 i Januari, utstod slottet en kort
belägring af Svenskarne under Tönnes Olofsson, men besättningen
värjde sig lika tappert nu, som de förra gångerna, och Tönnes
Olofsson erhöll efter några veckors förlopp befallning att företaga
ett härjningståg i Norge, och angripa Aggerhus, som troddes
lättare att intaga. Efter hans aftåg blef ingenting företaget med
Bohus, så länge Erik den fjortonde satt på thronen.
Konung Eriks afsättande och hans broder Johan den tredjes
uppstigande på Sveriges konungastol, voro förändringar, som gåfvo
hopp om fred i Norden, men detta glada hopp försvann, då
kriget emellan de båda makterna med förnyad häftighet uppblossade
år 1569. De Danske intaga Varberg och bränna Småland, sedan
Svenskarne på samma sätt framfarit i Skåne. Konung Johan
beslutar angripa Norge ifrån tvenne håll, och sänder derföre sin
gunstling Brynte Birgersson Lilje att infalla i Bohuslän. Denne
aflägger den 2 Januari 1570 ett nyårsbesök på Hisingen, och
öfverrumplar ett der varande Danskt läger. Endast fyra af
fienden berättas hafva undsluppit hans svärd. Derefter fortsätter han
sitt tåg genom Bohuslän. Oroust och Tjörn, som under det
föregående kriget blifvit temligen skonade, blifva nu plundrade
och brände — ett öde, som äfven drabbar Sarpsborg och några
landsträckor norr om Bohuslän. Så framfor man å ömse sidor
till de värnlösa innebyggarnes outsägliga lidande och jemmer,
tilldess ändtligen detta bedröfliga sjuåra krig slöts genom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
