- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
140

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 6. Bohus’ belägringar och länets öden ander sjuåra kriget - 7. Brännefejden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för Sverige lika bedröfliga freden i Stettin den 13 December
1570 [1].

7. Brännefejden.

[2]

Fyratioett år efter fredslutet i Stettin, eller år 1611,
utbröt åter kriget emellan Sverige och Danmark. Den sednare
makten eröfrade Calmar m. fl. fästen, förstörde det på
Hisingen nyanlagda Göteborg, och behöll öfvervigten i striden. De
krigshändelser, som härunder föreföllo inom Bohuslän, äro
antecknade under året 1612. Det var då, i Februari månad, Svenske
fältöfversten Jesper Mathiasson Kruus, efter att hafva återeröfrat
och på hög befallning uppbränt Nylödese, ryckte öfver Hisingen
emot Kongahell. Den alltid olyckliga staden plundrades och
lades i aska. Emot det redan då välbefästade Marstrand hade
Kruus äfven sina afsigter, hvilka han likväl måste låta fara,
emedan han saknade belägringsartilleri och soldaterne ej voro
synnerligt hågade för företaget. För samma orsakers skull lemnades det
starka Bohus, som åren 1595 och 1605 blifvit ytterligare
befästadt, i fred, men desto förfärligare öde drabbade sjelfva
landsbygden. Kruus tågade till Uddevalla med alla krigets fasor i sina
spår. Alla gårdar och byar i hans väg nedbrändes, kreatur och
lösegendom bortfördes, och allmogen mördades. Äfven norra
Bohuslän undgick icke eländet, ty Kruus svärmade ända till
Fredriksstads portar. Länet var förödt, och Kruus drog tillbaka till
Sverige med rikt byte; men minnet af hans rysliga härjningståg
har öfvergått till efterverlden, under namn af Brännefejden.
Norrmännen, som i detta krig hade uppställt 12,000 man under den
förre höfdingen på Bohus Sten Malthesson Sehested, och ständigt
ifrån Bohuslän oroade Dalsland och Vestergötland, eröfrade
derefter Elfsborg och Gullberg, hvilkas fall medverkade till den hårda
freden i Knäröd, som afslöts den 26 Januari 1613 emellan
Nordens störste konungar Gustaf II Adolf och Christian IV.

Under den sistnämnde konungens visa och milda styrelse
läktes de djupa sår, landet i denna fejd erhållit. Sköflingen 1612

[1] År 1575 föreslog Johan III Danske konungen ett landbyte af Svenska
Liffland emot Bohuslän, men detta förslag blef icke antaget. Girs.

[2] Loccenii Hist. Svec. Ströms annot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free