- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Andra Delen /
187

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa ifrån Götheborg till Gefle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stället andra compositioner, för att ersätta
detsamma, eller åtminstone inskränka åtgången
deraf. I de nordligare och kallare trakterna
sår man mest vårsäd, och derföre nyttjar man
vanligen korn- och hafrebröd, hvilket hvarken
har elak smak eller skadar hälsan. Man har
äfven vunnit en betydlig ersättning för
brödet genom potatoes, dem man under de sista
40 åren mera allmännt och sorgfälligt börjat
plantera. Rågbröd nyttjas här endast vid
ovanliga och högtidliga tillfällen, och finnes i
allmänhet blott på de förmögnares bord.
Närmare fjällen och i de trakter, som mest äro
besvärade af nattfroster och missväxt, nyttjar
man väl understundom i nödfall barkbröd, men
detta tillagas alltid med tillsatts af vanligt
mjöl. Jag har både sett och smakat det, då
det förekom mig torrt och något bäskt, och
min gom, såsom ovan dervid, kunde alldeles
icke finna det smakligt, men det skall dock
vara mycket födande. Man tager ej denna
bark af björkar, utan af tallar. Dervid
hugger man dem som äro mest släta, raka och
friska, samt af 4 eller 8 tums diameter, och
afskalar barken. Den närmast trädet befintlige
hvita barken, hvilken såsom färsk ej smakar
illa, afskiljes sedan ifrån den grofva
öfverbarken, torrkas i solen, och tröskas eller
bultas på logen, hvarefter den kastas såsom
annan spannemål, på det alla tråaktiga och
sådiga delar må afgå; sedan torrkas den
ytterligare i ugnar och males till mjöl. Derefter
begjuter man flera gånger detta mjöl med
vatten, som åter aftappas, för att derigenom
borttaga all kärf och kådig smak. Under svåra
år nyttjar man i några af de norra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 12 15:16:35 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemsvresa/2/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free