- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
84

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskyddare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med vederbörliga förändringar, ledsagade af
hopens upprepade st! st! st!

Åldermannen började skrika:

»Din ärkeskälm, du vågar bryta mot lagar och
författningar.»

»Jag har inte brutit några författningar», sade
Bosse.

»Du har slagit upp bod, din förrädare!»

»Det här är ingen bod», svarade Bosse.

»Men det är ett bord.»

»Nej, det är inget bord, det är bara ett par bräden,
och för öfrigt står det i skrået, att man icke får slå
upp fönster. Här syns inga fönster, om inte ålderman
ser några af himmelens – däruppe!»

»Du säljer kannor, din hundra ...»

»Det är folket, som köper, ålderman!»

»Och du sjunger nidvisor, din rackare!»

»Jag sjunger om åldermans strumpa!»

»Nej, du sjöng något fult, din skråpuk! Häråt
borgmästare och svenner! Häråt!»

Borgmästaren visade sig nu i ett fönster och fick i
ett ögonblick sin väns beklämda ställning klar. Han
gaf en vink inåt rummet, och snart syntes stadens
trumslagare i ett annat fönster. Trumman gaf en kort
appell.

»Stå på er nu!» sade Bosse till gesällerna.

Men trumman började hvirfla, och då gick som en skräck
genom hopen. Den förstummades och upplöste sig som
ett moln.

»Stå på er», skrek Bosse, »nu gäller det!»

Men de stodo icke på sig. De veko, veko, så
skamligt. Men då blef Bosse vred. Han sprang upp,
ställde sig på bordet och skrek:

»Menedare, puckelryggar; springer ni för ett
kalfskinn? Minns ni, hur ni svor vid helgon och
helvete att stå på er, om natten när ni låtsade spela
kort? Låt mig se er i ansiktet nu, era tunntrullare,
och inte på ryggen, för då faller min käpp i frestelse
att begå synd!»

Men de sprungo alla vid åsynen af borgmästaren och
stadens svenner, som nu kommo ner och omringade Boo
och hans försäljning.

Då slocknade dennes röst; utan motstånd lät han sig
fängslas och föras in i stadens häkte, hvarpå hans
osålda lager togs i beslag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:17:16 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afventyr/page0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free