Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På godt och ondt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med tungan, som om han drömde om mat; ibland lyfte
han handen för att plocka bort en fluga, som kittlade
honom i mungipan, men handen kom aldrig högre än
halfvägs och föll därpå tillbaka i knäet. När flugorna
så lämnade honom på en stund för att interpunktera de
stora pergamentsböckerna, föll han in i en riktigt
djup och väl ordnad sömntakt, där andedräkten i
regelbundna stötar fram-pustades och bildade med de
yttersta af lapparne en högst musikalisk ljudskala.
Emellertid hade en karl, som icke bar ordens dräkt,
inträdt i boksalen och stannat vid dörren. Det var
en lång, starkt byggd medelålders man, med hår tjockt
som en lejonman och ett helt, vackert skägg, som låg
ner på bröstet. Han föreföll att vara en förmögen
handtverkare, som själf utöfvade sitt yrke, ty hans
händer voro tämligen grofva och här och där besatta
med svarta fläckar.
Han såg sig försiktigt omkring i rummet och betraktade
den sofvande munken med hvassa blickar. Därpå hostade
han.
Den sofvande gjorde en orolig rörelse, såsom om han
drömde något elakt. Hans andhämtning saktade af,
och snart slog han upp sina feta ögon.
Martin föreföll högst oangenämt öfverraskad. Sedan han
med en blick undersökt mannens yttre och däraf bestämt
sig för passande tilltalsord, bröt han tystnaden och
sade ganska vresigt:
»Hvad vill han?»
»Om förlåtelse, helige fader, jag ville endast se på
en bok.»
Broder Martin, som gnuggat sömnen ur ögonen och
återkommit i sitt rätta ondsinta lynne, fick nu sikte
på den besvärlige gästens dammiga och något nötta
skor. »Ha! tänkte han, »det är en sådan.»
»Gå ut och torka af dig om fötterna», utbrast han.
Mannen gick utom dörren och slog af dammet med sin
mössa och kom strax in igen.
Men det ingick icke i Martins beräkningar. Han sökte
nytt angrepp.
»Du vill se på en bok och har inte lärt att tvätta
dig om händerna.»
De tolf skrifvarne, som hört anmärkningen, föllo i
skratt.
Mannen rätade på sig och svarade:
»Den konsten har jag både lärt och öfvat, men arbetet,
herre, gör handen mörk; och lättjans hvita händer
äro icke alltid rena.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
