Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På godt och ondt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptogs af porten, hvilken var mycket smal och låg
och öppnade inblicken i en lika smal och låg
portgång. Ofvanför porten satt inmuradt ett af
täljsten uthugget djurhufvud, som lika väl kunde ha
tillhört en drake som en vessla eller en flädermus,
men som höll ögonen vidöppna, som om det spejade efter
allt, som hände ute på torget; och dess mun stod
öppen, som om det ville tala, men icke förmådde få
fram ett ord af idel förvåning. Hvad som mest tycktes
ådraga sig de stirrande ögonens uppmärksamhet var
kåken, som stod midt på torget; denna utgjordes af
en sinnrik sammangjutning af stupan eller pallen,
där mindre lagbrytare piskades, och galgen, där större
sådana hängdes.
Fönstret på nedra botten var ett bodfönster med
en tuslagen bräda, hvilken tjänade som disk och på
hvilken voro utlagda alster af den boktryckarkonst,
som föregick den Gutenbergska eller den med rörliga
typer. Dess alster bestodo i abc-böcker, bibliska
taflor i träsnitt med en kort text, kalendarier,
kortlekar och dylikt. Alla dessa voro skurna i
trätaflor och afdragna för hand utan press, och
denna konst var idkad i Europa hundra år, innan
Gutenberg uppträdde. Som den var dyr och besvärlig,
hade den knappast kunnat täfla med afskrifvarnes
arbetsfrukter och ansågs af dessa som en ganska
ofarlig medtäflare. Innanför fönstret satt bodens
ägare, Hans, med yrkesbenämningen brefmålare,
och utöfvade sin konst vid ett litet bord, där han
kunde öfverskåda disken och, utan att stiga upp,
betjäna kunderna. Till skylt begagnade han en stång,
på hvilken hvarje dag hängdes ett nytt, oftast
färglagdt bildtryck, hvilket ådrog sig lärgossars
och pigors dagligen förnyade uppmärksamhet. Ibland
var det syndafallet, ibland helige den och den med
halstret, hjulet eller svärdet, men stundom kunde
det också vara ganska världsliga bilder öfver någon
dagens händelse i utlandet, hvilken alltid mottogs
af åskådarne med lifligaste nyfikenhet.
Denna morgon, några dagar efter brefmålarens ofvan
omnämnda besök i klostrets bibliotek, hade han uthängt
ett bildtryck, föreställande två påfvar, som slogos
om en stol, och därunder en folksamling, ur hvilkas
munnar utgingo bandremsor med påskrift Anathema,
det hela sålunda framställande de båda påfvarnes
strid om väldet och folket, som bannlyser dem.
En borgare gick förbi boden, fick ögonen på bilden,
stannade och såg. Därpå sade han till brefmålaren:
»Hvad är detta för skändligheter?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
