Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid likvakan i Tistedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gestis Alexandri Magni, eller: Historien om Alexander
den stores bedrifter. En dålig historiker, som
skrifvit om Alexander så, som man troligen kommer
att skrifva om Carl XII i många tidehvarf. Det var
emellertid hans urbild, som vår hjälte ville agera
inför Europa. En urbild, som var fjorton hundra år för
gammal. Hör på några jämnsättningar, om de icke passa
alldeles så väl ihop. När Alexander föddes, brann
templet i Efesus. När Carl XII blef myndig, brann
Stockholms slott. Alexander var liksom Carl XII tidigt
stolt och äregirig, ville icke täfla vid olympiska
spelen, emedan där icke funnos några konungar att
bekämpa; förslösade sin förmögenhet och kastade ut
pengar på vänner; afskar den gordiska knuten, då han
ej kunde lösa den; eröfrade många länder, dem han ej
mäktade sköta och hade alltid Persern i ögat liksom
sedan en annan hade Ryssen, om nu Darius skulle
öfversättas med August eller Peter. Brandklipparen
heter dock på grekiska Bucephalus och Turkarne kunna
vara Perser, som Alexander icke drog sig för att
taga med i sin armé när de behöfdes; Bessus kan vara
Mazeppa och Babylon antingen Dresden eller Moskwa;
floden Hyfasis Pultava; och båda hjältarne dogo i
genomsnitt vid trettiofyra och ett halft år, då den
ena räknade trettiotre, den andra trettiosex år vid
dödstillfället, och så vidare efter behag.
Men det finns en olikhet mellan hjältarne, utom
nu Macedonierns liderlighet, och det är den, att
Alexander for fram som en Aristoteles’ lärjunge
att sprida bildning bland barbarer, under det vår
skägglöse Longobard endast gjorde simpla plundringståg
och till sist icke försmådde att trumma upp hundturken
och dra in det fratet igen i Europa, som man haft
ett sådant hejande helvete att få ut en gång.
Ser löjtnant Carlberg, när odlingen börjar i Europa,
så söker den sina boplatser vid ett innanhaf, i
afsikt att komma åt sjökommunikationerna, då inga
landsvägar funnos. Därför börjar bildningen kring
Medelhafvet, kryper upp längs kusterna åt Spanien,
Frankrike, England, under det Tyskland ännu ligger
i skogsmarker. Sverige och Danmark täflade om att
få Östersjön till ett nordiskt Medelhaf och klådde
därför alltid efter makten öfver stränderna. När Carl
XI dog, hade Sverige kuster åt tre haf och kunde vara
belåtet. Ingen af de fiender, som utmanade Carl XII,
hotade landets dåmera naturliga gränser. Danmark ville
endast arrendera sitt land och gick löst på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
