Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Linné i utlandet: vistelsen på slottet Hartekamp i Holland, besök i England och Frankrike. Det nya systemet, och dess triumf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Zwölfter Band. Geschichte der Zoologie bis auf Joh. Müller und Charl. Darwin von J. Victor Carus. München 1872).
Enligt hvad förf. anmärker, har man i nyare tid visat sig benägen att om icke underskatta Linnés förtjenster om zoologien och botaniken, åtminstone betrakta dem såsom af öfvervägande historiskt intresse, efter som de frågor, hvilka numera gifva innehåll åt de vetenskapliga sträfvandena, blott sällan och öfver hufvud nästan alldeles icke blifvit berörda af Linné. Icke blott historiskt är dock hans betydelse äfven för den nutida naturvetenskapen utomordentligt stor och knapt öfverträffad af någon annan man. Skola allmänna sanningar kunna härledas ur enskilda iakttagelser, så måste de senare återgifvas så noggrant, att man under alla omständigheter vet hvarom fråga är. Detta hade dock ända till Linnés framträdande icke varit möjligt, hvarken inom zoologien eller inom botaniken. Af djur hade man lärt känna ett ganska betydande antal, men ingen var i stånd att med säkerhet angifva, om icke två eller flera olika beskrifningar kunde passa in på ett på ett och samma djur. Inom det filosofiska området skulle sedan århundraden ingen fallit på den tanken att ens tala om en vetenskap, så vida icke de ämnen som togos i betraktande kunde på ett klart utprägladt språk så tydligt betecknas, att hvarje fackman redan vid anförandet af ett bestämdt namn klart insåg hvarom fråga var. Men om man kastar en blick i de naturhistoriska arbetena af Linnés föregångare, en Ray, Klein m. fl., så framträder det missförhållandet särdeles känbart, att man i stället för korta, de enskilda formerna fullt motsvarande uttryck, finner mer eller mindre utförligt hållna bestämmelser, som visa sig otillräckliga i nästan alla de fall, i hvilka frågan är att åtskilja en nära beslägtad form från en annan och igenkänna en redan förut skildrad. Enskilda försök att fastställa terminologien hade väl blifvit gjorda, men icke på något följdriktigt och omfattande sätt. Med andra ord, man hade fordom sällan ett enkelt namn för en växt. Man uppförde den under en genusbenämning och tillade en fras som innehöll antingen upptäckarens namn eller växtens likhet med en annan eller dess växtställe, blomningstid eller andra föga utmärkande bisaker. Denna fras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
