- Project Runeberg -  Arvid Herner. Skildring ur Stockholmslifvet /
45

(1883) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

7.



Stockholm vintertiden! Se der ett ämne, som icke
kan så lätt uttömmas af en författare, han må skrifva
aldrig så stora volymer deröfver. Från amaranthen,
neptuniorden, börsbalerne ända ned till Mosebackes
danslokal; från Berns salong och Blanchs kafé ned till
aftonunderhållningarne på Odéon; från den rymliga isbanan
på Nybroviken, till de små “plättarne“ på Clara sjö
och kälkåkningen i Landtmätarebacken — öfverallt roar
man sig af hjertans lust. Öfverallt samma känslor. På
amaranthen klappar bhjertat under siden och sammet,
på Odéon under kläde och vadmal.

Det är icke vår mening att här söka skildra nöjena
“på höjden“ ty de äro oftast af så stel och tråkig natur,
att de snarare väcka ledsnad och tröghet. Det må vara
hofskalderne förbehållet, att med sirliga versfötter, lika
stela och släpiga som damen i den urringade
sidenklädningen, lofsjunga dessa fester, der nöjet har ett råmärke,
hvaröfver ingen får träda, såvida han vill att “nådens
sol“ skall lysa hans bana. Vi hålla oss i stället till det
friska folklifvet sådant det yttrar sig i hufvudstaden,
der det, tyvärr, börjar bli allt mera sällsynt.

Det är på Odéon, ett par dagar efter bjudningen
hos kamrer Herner. Hvem har varit i Stockholm och
icke gått in der? Troligtvis icke mången. Tjuguåttan
på Regeringsgatan är mera känd än Femtifemman på
Drottninggatan, än “Bährs villa“, ja, till och med än
slottskapellet och blasieholmskyrkan.

I den låga och rektangelformiga salen trängdes
gästerne om hvarandra. Hvad skratt och larm! Man
hör knappt de sångerskor, som uppträda på tribunen.
Publiken faller in i sången, applåderar “ryskan“,
skrattar ut “långa danskan“ och tiger när “lillan“ slutat.
Lillan är yngst af sällskapet och bevakas strängast af
mammas (“harpans“) argusögon.

“Hon sjunger som om någon stode bakom och stötte
henne i nacken för hvar ton, som ska’ ut“, yttrade en
af det sällskap, som hade tagit plats nedanför tribunen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 13 23:40:13 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ajoaherner/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free