Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Resan till Arlax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den stora tacksamhetsskuld, i vilken jag stått till
er fader. Nåväl, utan arvingar — mina år äro
räknade — har jag gjort mig den frågan: vem
skall jag lämna mina penningar. Jag vill ej se
dem som danaarv gömmas i en statsförvaltnings
opersonliga maskineri, jag vill binda minnet av
delm vid mitt namn. Med andra ord, jag har
som en gärd av aktning och erkänsla ämnat
testamentera dem åt greve Jakob Mauritz
Freden-skölds son.
— Åh, herr kronofogde, utropade grevinnan,
satte binoclen för ögonen och såg för första
gången med uppmärksamhet på det stora skarpa
ansiktet med de klipska ögonen under de buskiga
ögonbrynen.
Greve Mauritz tappade gaffeln i tallriken odi
rodnade över denna sin tafatthet, näsans
rynkor jämnade ut sig.
— Tillåt mig en fråga, sade han med ett
tvivelaktigt leende, vändande sig mot sin
underliga gäst, huru stor är den summa, som ni så
generöst ämnat...
— En miljon, herr greve, en miljon, fru
grevinna, svarade den gamle prompt och med
självkänsla.
— Quel homme magnanime et noble, hördes
mademoiselle Trinité utropa för andra gången.
— Sanningen att säga, fortsatte kronofogden,
lämnas Wattolaaktierna orörda en tid, så stiger
summan med väl io %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
