- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
346

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXVII. Folkskoleväsendet, af C. G. Bergman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sjelf var han ständigt i behof af penningar för egen räkning och ville väl för
den skull så litet som möjligt öka allmogens utgifter för andra ändamål.

Behofvet af upplysning blef emellertid hos landets befolkning allt mera
känbart. Verkningarna af den franska revolutionen sträckte sig så småningom
äfven till oss. Personlighetens häfdande fordrade folkets höjande så i moraliskt
och intellektuelt som i ekonomiskt hänseende. En af häfstängerna för
förverkligandet af detta mål, hela samhällets förbättrande, var upplysning. Det skulle
nu icke längre vara rocken, som bestämde menniskans värde, utan kunskap.
Och då regeringen och det allmänna icke vidtogo nog kraftiga åtgärder, trädde
den enskilda företagsamheten emellan.

Vi hafva särskildt att från denna tid anteckna tvenne »sällskap», som
verkat mycket för barna- och folkundervisningen i vårt land. Utan deras
medverkan och drifvande kraft hade vår folkskola sannolikt icke ännu hunnit den
höga ståndpunkt, som den nu intar inom den civiliserade verlden. De båda
sällskapen äro »Societas Suecana Pro lide et christianismo», eller, som det
vanligen ännu kallas, »Pro fide», samt »Vexelundervisningssällskapet i
Stockholm». Det förra stiftades år 1771, det senare år 1822.

Sällskapet »Pro fide», hvars syftemål var att »upprätthålla och befordra
den sanna kristendomen i kunskap och lefverne», och som vid sitt stiftande
hestod af endast 13 personer, verkade dels direkt genom meddelad undervisning,
dels ock indirekt genom andra sällskap och inrättningar, hvartill detsamma
gifvit upphof, såsom missionssällskapet, bibelsällskapet, sällskapet för nyttiga
kunskapers spridande (»Läsning för folket»), prest- och skollärareseminarier
m. m. Sällskapet utfärdade ett cirkulär till samtliga konsistorier i riket. Detta
saknade visserligen bindande kraft, men har icke desto mindre utöfvat stort
inflytande på folkundervisningens vidare utveckling, och många folkskolor
inrättades i öfverensstämmelse med detsamma. Det kan betraktas som vår
första folkskolestadga och omfattar följande fyra kapitel: Om skolorna, om
undervisningen i skolan, om skolmästaren och dess antagande samt om
skolmästarens lön. — Skolorna skulle vara roteskolor med sex till åtta månaders
undervisning om aret. Vid redig innanläsning borde »all omsorg användas»
och korta, lärorika bibliska historier läsas; vidare skulle barnen få lära räkna
och »ett summariskt begrepp i fäderneslandets historia och geografi samt
begagnande a!’ tillfället all därunder hos barnen inpregla kärlek till sitt
fädernesland . — Onsdagseftermiddagen och hela lördagen skulle vara fria från
läsning, och horde eleverna i synnerhet då under skolmästarens uppsigt
sådana öfningar, spatseringar etc. företaga, som utan äfvenlyr härda kroppen,
stärka musklerna, grundlägga modighet och rådighet hos barnen och vänja
dem frän en skadlig maklighet och veklighet . — Vid tillsättande af skolmästare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free