Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XXXIX. Kakelugns-, fajans- och porslinstillverkningen, af Robert Almström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krukmakeriet i rätt stor utsträckning under denna tid yrkesmessigt bedrifvits
i Halland. — Kakelfynden i Lund bekräfta äfven ett ofta upprepadt antagande,
att kakelugnar under femtonhundratalet skulle varit använda i de skandinaviska
länderna.
Innan vi ingå i någon vidare historik öfver tillverkningen inom landet,
torde några ord om dess teknik vara på sin plats.
Lervarorna kunna indelas i tvenne stora grupper:
I. Lervaror af porös massa.
II. Lervaror af halfsmält, i brottet sammansintrad, mer eller mindre för-
glasad massa.
Till grupp I höra:
a) Tegel och oglaserade gröfre krukmakarekärl.
b) Terracottaarheten.
c) Glaserade och saltglaserade gröfre lerkärl.*
d) Vanliga kakel och vanlig fajans.
e) Fin fajans (s. k. oäkta porslin, Earthemvare, Steingut, Faience ti ne)
Till grupp II höra:
a) Stengods (Grés cérame, Steinzeug, Stoneware).
b) Frittporslin, glaserad och oglaserad parian.
c) Benäkta porslin (porcelaine tendre naturelle, China, Knochenporzellan)
d) Fältspatporslin (porcelaine dure, Hartporzellan).
Emellan de tvenne olika hufvudgrupperna, liksom emellan deras
under-afdelningar, finnas likväl öfvergångsformcr, som kunna hänföras såväl till den
ena som den andra afdelningen.
1 alla de olika slagen af lervaror ingår, såsom namnet antyder, lera
såsom en oundgänglig och i många fall äfven hufvudsaklig beståndsdel. De
flesta leror måste likväl, för att lämpligen kunna användas, försättas med
andra ämnen och före användning till finare arbeten äfven undergå slamning.
I det tillstånd, de upptagas, äro de flesta af dem antingen för feta och
finfördelade, eller innehålla de främmande inblandningar, som måste afskiljas. De
låta visserligen i del tillstånd, de upptagas, forma sig, men de feta lerorna äro
till följd af det formade godsets täthet och den svårighet, med hvilken vattnet
under torkningen afdunstar, utsatta för att spricka och förlora sin form,
hvar-jemte den minskning och krympning, de undergå vid bränningen, i flere
hänseenden verka ofördelaktigt. De försättas därför vanligen med sand eller
* Vid till fullständighet drifven saltglasering blifva äfven dessa kärl sintrade i massan
och böra då hänföras till grupp II, klass a).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
