Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. M. F. F. Björnstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IV.
M. F. F. Björnstjerna.
Son af svenske envoyéen i Regensburg, Magnus Olof
Björnstjerna, och baronessan Wilhelmina von Hagen,
föddes Magnus Fredrik Ferdinand Björnstjerna på
Krumhennersdorff nära Dresden den 10 oktober 1780.
Redan i föräldrahuset lades grunden till den
mångsidiga bildning som han genom fortfarande
sjelfstudier under hela sin lefnad utvidgade, och
som, underhjelpt af lyckliga naturanlag, lemnade
Björnstjerna tillfälle att tidigt ådagalägga sin
praktiska duglighet för de mångartade uppdrag, som
lemnades honom.
Konung Gustaf III hade vid sin resa genom Dresden
lofvat fadern att blifva sonens beskyddare och att
utnämna honom till officer vid gardet. Vid 13 års
ålder öfverreste derför Björnstjerna till sitt nya
fädernesland, ensam och utan att vara det svenska
språket mäktig. Gustaf III fans då icke mer; men
hertigen af Södermanland åtog sig att uppfylla det
konungsliga löftet och utnämde honom samma år till
fänrik vid Lifregementsbrigadens värfvade infanteri,
sedermera Finska gardet.
Efter undergångna examina i artilleri- och
fortifikationsvetenskaperna, befordrades han 1793
till löjtnant vid samma regemente. Åren 1800 och 1801
företog han, hufvudsakligen i militäriskt hänseende,
en längre utrikes resa till Spanien, Frankrike,
Schweiz och Tyskland. 1804 besökte han i samma ändamål
S:t Petersburg och vistades sedermera någon tid vid
Åbo akademi. 1805 utnämdes han till kapten.
Under 1808 års krig tjenstgjorde han först som stabs-
och sedan som öfveradjutant vid finska armén. Under
en chef, sådan som Adlercreutz, kunde Björnstjerna
icke sakna tillfälle att utveckla sina militäriska
anlag. Också användes han flitigt af denne utmärkte
befälhafvare, och få äro de bland detta krigs ärofulla
strider, uti hvilka han ej tagit en verksam del. Vid
Siikajocki, då Adlercreutz’ fältherreblick upptäckte
rätta tidpunkten att öfvergå från ett länge fortsatt
återtåg till kraftfulla anfallsrörelser, var det
Björnstjerna som ledde genombrytningen af ryssarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
