Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. »Mödrarnas bönegång.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan är det mödrarna själva som klaga:
Hellre Tiden,
dagarnas åldriga fader,
borde ha låtit oss leva
utan make.
Varför skulle vi föda barn?
En gång tycktes oss väl att bitteu smärta
det vore att ogift gå — nu veta vi bättre,
nu veta vi vad den verkliga sorgen är:
att mista ett älskat barn.
Min son!
Ack, jag arma, dig har jag burit
under mitt hjärta,
dig har jag med smärta fött,
med bekymmer närt.
Och nu,
nu äger Hades
all mina mödors frukt.
Ensam,
utan stöd jag står i min ålders dag.
Ack, och jag var dock
en gång mor till en son!
Borta min moderslycka!
Svunnen min modersstolthet!
Min plats har jag mist
bland de lyckliga mödrar i Argos!
Ödsligt och utan mål
har livet mig blivit.
Molnet jag liknar,
som hän över fästet i oro
jagas av stormar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
