Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Glädjebudbärarens fotsteg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLÄDJEBUDBÄRARENS FOTSTEG 61)
fäderneslandets altare. De krigstroende, som nu
förlöjliga och förfölja de fredstroende, likna de ledande
i romarstaten, vilka förgjorde de kristna såsom
gudlösa. Nutidens krigstroende äro lika stockblinda för
den nya tro, ’inför vilken nationalism, militarism,
mammonism och imperialism skola falla. Denna nya
tro ställer mot dessa makter det första budet: du skall
inga andra gudar hava före den gud, som är andemakt;
en makt, som vi själva måste uppenbara i jordelivets
daning, i världsutvecklingens förlopp, där nu
andelös-het och gudsfrånvaro tala ur även ädla tankar och
dölja sig i även höga kulturvärden.
Vilka av dem, som ännu kalla sig Jesu lärjungar, ha
i anda och sanning anammat honom?
Hans enda äkta efterföljare äro de, som i tankar, ord
och gärningar vittna om sin visshet att mänskligheten
måste efterleva hans kärlekslära för att friden på
jorden skall varda verklighet. För de sålunda Jesu —
troende är fredsproblemet i all sin svårighet enkelt.
Men vem kan vara blind för att denna kärlekslära
under nittonhundra år varit förkunnad utan att ha
blivit en livsgestaltande makt hos andra än Franciskus
natur, d. v. s. de naturligt Jesulika?
Genomtänker man denna erfarenhet, då förstår man att
kristendomens kärlekslära ej ensam är nog. Den måste
samarbeta med en annan sanning, den om
människonaturens behov av kraft- och maktutövning även i
andra riktningar an den att älska, tjäna och offra.
Om människokärleken och fr eds viljan endast hade
låga begär, endast själviska drifter att bekämpa,
då hade dessa andemakter jämförelsevis lätt kunnat
segra. Men de ha mött andra människonaturens
heliga grundkrafter, dem godheten och fridsamheten
icke ens böra än mindre kunna tygla. Sålunda
har strid måst uppstå mellan individernas och folkens
självhävdelse å ena sidan och ä den andra Jesu
a 11 själviskhet — ej minst själviskheten i
fosterlandskänslan — dömande ande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
