Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Önnemo by - 2. Per Olsson och tomten. Efter en folksägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Per Olsson och tomten.
Den flitiga Per Olsson.
För länge, länge sedan bodde det i Sörgården en
bonde, som hette Per Olsson. Han var känd i hela
socknen som en duktig och flitig karl. Och allt gick honom
väl i händer, så att han räknades för att vara den rikaste
bonden i Önnemo. Denne Per Olsson kände ju väl till de
gamla sägnerna om, att tomten gör mycket för gårdens
välstånd. Och likaså visste han, att tomten tycker om,
att man ger honom gröt vid jul och vid påsk. Julafton
och påskafton lät därför alltid Per Olsson sätta ut ett
stort fat präktig vit söt-gröt åt tomten.
Nu hände det en gång, sent en afton vid skörde-tiden,
att Per Olsson gick ner i ladu-gården för att se till en ko,
som var sjuk. Då fick han se tomten. Denne var liten
och gråklädd med en röd luva och kom släpande på några
rågax. Per Olsson gömde sig bakom stugu-knuten för att
se efter, vad tomten ärnade göra med axen. Då såg han,
huru tomtenissen begav sig till ladan och släpade axen
ditin. Strax därpå kom han ut igen tom-hänt och begav
sig bort över tunet.
Ut ur den stora blå-klockan, som växte alldeles vid
förstubron, hoppade nu fram en liten tös, som väl knappt
var en tum lång. Men när hon kommit ned till marken,
växte hon i en hast, så att Per Olsson tydligare kunde
se henne. Hon var vacker och fin och hade ett par vingar
på ryggen. Per Olsson förstod ju genast, att det var en
älva.
Älvan ropade med späd, fin stämma:
»God afton, tomte-far! Vad sysslar du med i kväll?»
»Å, jag hämtar ax, som blivit kvar på råg-åkern»,
svarade tomtefar. »De har bärgat in sin skörd i dag, men
alltid blir där något kvar, som man gärna kan ta
vara på.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
