Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Önnemo by - 11. Fyra små grisar - 12. Ulrik och Ulrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då skreko de så himmels-högt, de fyra grisar små.
De vända om, de löpa, allt vad de förmå,
och sloka så ynkeligt med svansen.
De lupo hem mot stian, de lupo med fart.
Och inne uti stian, där var så lugnt och rart,
och där slogs åter knorr uppå svansen.
12. Ulrik och Ulrika.
Fåren klippas.
Bland fåren på Sörgården är det två, som ha en så
rik och präktig ull, att de fått namnen Ulrik och Ulrika.
Vart år i juli månad, när vädret är som varmast, klipper
man ullen av fåren. Pelle och Maja binda med breda
band ihop deras ben, för att de skola ligga riktigt stilla.
Så kommer mor Anna med en ullsax och börjar
klippa dem, det ena fåret efter det andra. I stora, gråvita
flagor faller ullen ned. Medan de klippas, darra de stackars
fåren i alla leder. Det känns så hemskt, när saxen rör vid
deras skinn. Men inte ett ljud säga de. Annars hör man
ju ofta deras långdragna »bä-ä-ä», men nu bara tiga de
och skälva.
Så slippa de till sist lösa. Men då känns det helt
underligt. Nyss hade de en tjock päls, och nu ha de
nästan ingenting på sig.
»Stackars Ulrik», säger Greta och slår armarna om
gumsens hals, »nu har du inte mycket ull kvar.»
»Bä-ä», svarar Ulrik i klagande ton. Han förstår visst,
att Greta tycker det är synd om honom.
»Men snart växer ullen ut igen», tröstar honom Greta.
»Innan vintern kommer, har du åter en präktig fäll.»
»Bä-ä», svarar Ulrik. Och Greta tycker, att han låter
liksom lite tröstad.
»Och tänk, så mycket präktiga saker vi nu får av din
ull!» fortsätter Greta. »Först ska den tvättas, förstås, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
