Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Vår - 78. Herrskapet Sparv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upp-plöjt, Anders Svensson körde hem med sin Brunte, och
sparvarna flögo tili sitt bo, som var mycket nätt ordnat
under en takpanna.
»Jag flyger dit bort till gärdet igen», sade herr Sparv
följande morgon.
»Det tjänar nog ingenting till nu», sade fru Sparv.
»Maskarna har nog hunnit krypa undan allihop.»
»Ja, men jag vill ändå titta», sade herr Sparv.
»Gör det», sade fru Sparv. »Jag ämnar se efter, om
inte den där gumman ändå tänker ge oss några smulor.»
Och så hoppade hon omkring och krafsade och
pickade på gården.
Herr Sparv kom flygande tillbaka.
»Kvivitt», skrek han, »kom med, kom medl»
»Är det fråga om något gott?» frågade fru Sparv
och flög honom strax till mötes.
»Jo, lita på detl»
Och bort flögo de.
Ute på gärdet gick åter Anders Svensson, men Brunte
var inte med den här gången. Anders hade ett stort,
blått förkläde, som han höll upp med ena handen. Med
den andra kastade han ut någonting i de svarta fårorna.
»Kvivitt, är det brödsmulor?» pep fru Sparv.
»Det är bättre än så», svarade herr Sparv, »det är
sädeskorn.»
Och så började de hoppa i fårorna och picka och
picka.
»Det är ju vänligt av människorna», sade fru Sparv,
»att kasta ut så här mycket mat åt oss, men nog hade
det varit bekvämare, om de kastat ut det hemma på
gårdsplanen, så hade vi haft mindre besvär med att bära hem
det till ungarna.»
Och så tog hon ett stort korn i näbben och flög hem
och gav det åt en av sina småttingar.
Dagen därpå sade åter herr Sparv:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
