Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Problemet - II. Auktoritet och autonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingen lösning. Det religiösa och moraliska problemet,
som är djupare och mera trängande än alla de andra, är
att försona tankens själfständighet med det moraliska
medvetandets oföränderliga lagar, den vetenskapliga friheten
med tron på Gud-ande.
Auktoritetens och autonomins förbindelser äro
sålunda hvarken enkla eller lätta, alldenstund autonomi och
auktoritet icke äro bestämda kvantiteter, utan väsentligen
obeständiga tillstånd och alltid stadda i vardande. Man
måste därvid väl förstå, att öfvergången från den ena
regimen till den andra har människans öfvergång från
djurlifvet till andelifvet till oeftergifligt villkor. Den yttre
auktoritetens regering minskas endast då förnuftets och
samvetets regering börjar och förstoras. Liksom reptilen
icke kan smickra sig med att sväfva i luften utan att erhålla
vingar och bli fågel, sammaledes kan människan, som
fortfarande lefver ett rent djurlif, icke åstunda verklig
själfbestämningsrätt. De våldsammaste skakningar skola
endast låta henne förändra herre, men icke låta henne träda
ut ur slafveriet. Här bestämmer varelsens natur
betingelserna för dess lif. Djuret kan endast tjäna eller
försvinna.
Se här den fördärfliga kretsgång, i hvilken de rena
revolutionärerna röra sig, då de tro sig med våld kunna
göra slut på en autoritär styrelse. Lyckas de mot
densamma sätta en materiell makt, som är större än den,
hvilken den afskydda auktoriteten representerar, kunna de
visserligen besegra denna, men just därför att den
segrande makten är brutal, skall den också med
nödvändighet skapa en ny autoritär styrelse, hvilken skall bli desto
mera tryckande, ju mera omotståndlig den makt synts vara,
som grundat densamma. På detta sätt såg man också i
vår stora revolution den absoluta monarkins despotism
vika för konventets tyranni och detta efter några års
anarki försvinna för Napoleons militärtyranni. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
