Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 2. Kyrkan - IV. Kyrkan och kätterierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
65
Det är svårt, men likväl nödvändigt att föreställa sig
det intellektuella och moraliska skådespel, som
kristendomen erbjöd mellan år 150 och år 180 under Antoninus’
och Marcus Aurelius’ regering. De mest olikartade
tanke-och andaktsströmningar stötte mot och blandade sig med
hvarandra på alla sätt. Under denna tids stora trostvister
afgjordes det följande skedets former. I det inre af fatet,
hvari hela vinskörden hopats, råder en jäsning, en stark
kokning sönderdelar snabbt de gamla elementen och
långsamt sammansättes ett nytt system, hvilket allt
bildar den kris, ur hvilken kyrkans katolska teori
framgått. Denna teori har så litet fallit fullfärdig från
himmelen och tillkommit på öfvernaturligt sätt, att den långa
strid, hvars utgång den var, länge förblef oviss. Det
fordrades, att denna form af kristendom och af kyrka
skulle vara den enda möjliga, till och med inför farliga
kätterier. En mängd olika lösningar föreslogos, täflande
med hvarandra, allt efter olika orter, att tillfredsställa
det kristna medvetandets konservativa instinkt.
Alexandria segrade t. ex. öfver kätterierna med tillhjälp af en
lärd exeges af de heliga skrifterna och grundade på denna
exeges en form af kristendom, som icke saknar likhet med
protestantismen. Eller hvad liknar Pantænus’, Clemens’ och
Origenes’ skola mer än ett litet protestantiskt universitet?
Mindre Asiens kyrkor befäste sin tradition på en annan
grundval. De vädjade till sina sedvänjor, enligt de äldstes
och Johannes apostelns utsaga, för att lika mycket motstå
Roms yrkanden som gnostikernas anfall och
montanister-nas klander. Det var ett slags anglikanism eller, om man
så vill, gallikanism före tridentinska konciliet. I Antiokia
och i Syrien erbjuda oss Ignatius’ bref en mystisk teori
om det väsentligen österländska episkopatet och grundligt
olika den romerska teori, som skulle triumfera.29
Men i denna kris, ur hvilken en radikal ombildning
af den ursprungliga kristendomen skulle framgå, i detta
gemensamma räddningsverk, måste Rom genom sin po-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
