Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 4. Episkopatet - IV. Prästämbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gåfoffer, till ett hembjudande åt Gud af förstlingarne af
de lifsmedel, genom hvilka församlingens kropp äger
bestånd; den andra förde därefter till idén om ett
försoningsoffer för synden.
I båda fallen är eucharistins första idé omvänd. Det
är icke mera Gud, som gifver, det är församlingen, som
erbjuder för att därpå erhålla. Redan i Clemens Romanus’
bref framställes nattvardens element såsom en gåfva,
liknande Gamla Testamentets gåfoffer, hvilka man för med
sig och nedlägger på Guds altare.40 Det är det rena
spisoffret, som den evige fordrade redan genom profeten
Malakias, ett tackoffer och glädjeofifer för jordens frukter,
för det andliga brödet och för alla Guds välgärningar,
dem inbegripna, som för syndarne äro inneslutna i Jesu
Kristi död.47
Men ju mera brödet och vinet uppfattades såsom det
förkroppsligade ordets lekamen, desto mera måste också
föreställningen om ett enkelt tackoffer utplånas och lämna
plats för föreställningen om ett försoningsoffer och prästens
handling i eucharistin te sig som upprepandet af det af
Kristus på korset fullgjorda offret. Offrets natur och
verkningar äro i båda fallen desamma. Detta vill säga,
att den vid altaret fullgjorda handlingen har samma
förtjänst som Jesu död. Med andra ord, i den helgade och
enligt officiell ritus erbjudna hostian, offras hvarje dag
Kristus själf. Tecknet har blifvit den betecknade saken,
och åminnelsen af offret på Hufvudskalleplatsen är dess
upprepande i oändlighet. Därmed uppfattades också
förtjänsten af detta offer allt mera magiskt till sina
verkningar och omfattande till sin utsträckning. Det
inskränker sig icke . mera till dem, som taga del i
detsamma, utan sträcker sig till alla, närvarande eller
frånvarande, som prästen innefattar i sin bön, till lefvande
och döda.48
Med mässoffret inrättade sig det katolska
prästämbetet efter föregående prästämbetens mönster. Det har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
