Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. I stället för kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan tårar — det hör till god ordning att ta in något
på dylika ställen — får jag kanske behov av konvoj hem».
Johan Larsson tyckte, att det behovet redan förefanns.
Peterzohn var ganska berusad.
»Jag skall in här», sade Peterzohn, då de gingo förbi
en butik, på vars röda lykta stod att läsa: »Cigarrer,
Gummiartiklar».
Den prostituerade nickade förstående. »Annars har jag
färskt, klart prästbetyg. Det är ju tisdag vet jag».
»Följ med och hjälp mig se upp med etiketterna», vände
sig Peterzohn till Johan Larsson då de kommit i butiken.
Den prostituerade hade stannat utanför på gatan.
»Du måste följa med mig och stanna i rummet
bredvid», sade Peterzohn. »Hon eller puggmamma kunna ha
någon, som hotar en till livet. Tag min plånbok . . . .
Du kan för övrigt få sällskap där, om du skulle ha lust».
»Nej, det kan du lita på, att jag inte har», svarade
Johan Larsson med känsla och övertygelse.
»Nåja, det kan ju ha studieintresse för dig att se
stället».
De kommo till ett på en bakgata beläget gammalt
trähus, vars alla fönster voro försedda med träluckor.
Man kom ovillkorligen att tänka på rövarkula. En liten
emaljskylt i porten bar inskriften »Hotell Åbo».
Den prostituerade ringde. Det var en lång och två
korta tryckningar på knappen — alltså blev man insläppt
endast på viss signal.
En tjock käring med oordnat hår, sjaskig klädsel och
nedkippade tofflor öppnade.
»Det var mig en satan att se ut», sade Petersohn i
det de stego upp för de med tändstickor,
cigarrettstumpar och spottklysor garnerade trapporna. Han visste, att
dylika portvaktsposter anförtros åt överåriga prostituerade
och förstod mitt under ruset, att en sådan måste vara
typen av mänsklig förhärjning. Däremot betänkte han ej,
hur ytterst få av denna klass uppnå mer än 40 år. De
flesta duka dessförinnan under i vidriga smittosamma
sjukdomar. Deras alkoholbruk påskyndar katastrofen.
Sjukdomar äro ej så talrika i någon människoklass.
De kommo in i ett rum, där alkohol, inpyrd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
