Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1: 10 RUNYERSER. 229
Öfversättning: porgœinR1 reste denna sten efter Assurr
den sene sin morbroder.
Söner fick Gulli,
en god bonde, fem,
på fur i föll Ásmundr,
orädde kämpen,
Assurr omkom
österut i Grekland,
Halfdan blef
i holmgång dräpt,
Kari vid Dundee,
och död är Büi.
fullt tillfredsställande. Den ger en språkform, som i allo tillgodoser
ristningens, sammanhangets och versens fordringar. Försigtigheten
bjuder blott att utbyta Stephens’ á Bundt mot at Bundt, då förut i
inskriften prep. á uttryckes med o och detta utbyte motsvarar snarare
bättre den åsyftade meningen. Huruvida runinskriftens tecken och
språkformer medgifva den gjorda tidsbestämningen, synes mig deremot
högst tvifvelaktigt. Inskriften eger tvenne ålderdomliga språkformer,
pt. rœispi och pt. rœist. Det är vanskligt att afgöra, huruvida dessa
verkligen bevisa större ålderdomlighet; de olika landskapens dialekter
kunna ju hafva utvecklat sig olika hastigt. För Upland skulle de
sannolikt göra det, då de upländska inskrifterna med pt. rœispi äro
mycket få, L. 10, 357, 485, 489, och Uisiti-ristningarne, som böra
hafva ungefär det här för Högby-stenen antagna datum, se nr 3, not. 8
s. 25, hafva pt. rœisti, hvilket likaledes finnes hos ristaren Ásmundr,
som är äldre än Véseti och hvars ristningar således torde falla i förra
hälften af 1000-talet. För Södermanland skulle de sannolikt icke
göra det, då Lilla Lundby-stenen, D. 8:vo 46, se nedan nr 144,
visar, att åtminstone i den delen af Södermanland pt. rœispi fanns
ännu på Ingvar-stenarnes tid, hvilka för öfrigt äfven i Södermanland
hafva pt. rœisti. Få stödjepunkter finnas att afgöra frågan för
Östergötlands vidkommande. Den östgötska Ingvar-stenen, L. 1098, har
pt. rœisti. Landeryd-stenen, L. 1131, W. 72, har äfvenledes pt.
rœisti och denna sten torde böra hänföras till dem, som tala om Knut
den store, sedan P. A. Säve, Ant. tidskr, f. Sverige II, 116, rättat
Liljegrens kauti till knuti, jfr Stephens, Archœologia, XLIII, 108.
Åtminstone den senare stenens vittnesbörd skulle då försvaga sanno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
