Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 AXEL KOCK. • ATS 16: 3
vor abends (ib. I, sp. 23, 25), i hvilka vor och zu tydligen
icke i vanlig mening »styra» genitivus, utan på analogisk
väg blifvit satta framför morgens, abends.
Men äfven på en annan väg kunde i komma att
förenas med gen. Vi säga nu ytterst ofta i söndags middag,
i torsdags natt, i fredags afton, i lördags qväll etc. Äfven
i fsv. använde man dessa och liknande uttryck, t. ex. i
fregedagæ nath (BSH), om odensdaæ qwcellen (MB I; citat
i Söderwalls ordbok). Nu använda vi just likartade
specialiserande tillägg efter i går, i förgår, i morgon, t. ex.
i går natt, i förgår afton, i morgon middag, och äfven i
det äldre språket användes dylika uttryck. Så anför
Fritzner från Flatöboken i gear af tan. I går natt t. ex.
betecknade alltså »sistlidna dags natt»; i går betecknade
»sistlidna dag» utan specialisering, d. v. s. att man för
att angifva »sistlidna dag» uteslöt tillägget natt i
uttrycket i går natt. I fredags natt angaf i öfverensstämmelse
härmed »sistlidna fredags natt»; det var derför naturligt
att man, för att angifva »sistlidna fredag», uteslöt
tilllägget natt liksom i uttrycket i går natt. Detta vill sägn,
att »sistlidna fredag» uttrycktes med i fredags.
För öfrigt är det naturligtvis mycket möjligt, att
uttrycket i fredags uppstått ej blott på sistnämnda sätt,
utan ock på samma väg som i morghons etc. D. v. s.
att till en början gen. fredaglis ensam användes i
betydelsen »sistlidna fredag», och att man först senare fick i
fredaghs under inverkan från i dagh etc.
Vi öfvergå till formerna på -se, fsv. i aftonse, nysv.
i afse etc. Då i aftonse, i afse, i morse etc. beteckna
»denna sistlidna afton, morgon» ete, så har det här
mötande -se en påpekande betydelse, motsvarande ungefär
vårt »denna». Nu hafva de nord. språken ett påpekande
-si, -se äfven i några andra ord. Som bekant har Bugge
i Tidskrift f. Phil. IX, s. 111 ff. visat, att åtskilliga
former af det nordiska pron. »denne» uppstått genom för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
