- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
120

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunde bedöma hvad som borde göras för att återställa förtroendet
och att han vid detta tillfälle liksom vid många andra icke förstod
att med tillräcklig försiktighet begagna sig af det skrifna ordet utan
i öfverskattning af sin auktoritet gick alltför rakt på sak.

Ställningen var mycket brydsam, så mycket mera som alla fiender
förenade sig om att hvar och en i sin mån söka åstadkomma skada. Från
Riksbankens sida rönte banken allt annat än tillmötesgående. A. W.
Dufwa, som alltjämt hade ledningen, glömde för sin personliga fiend»
skap mot Wallenberg totalt den objektivitet, hvartill hans ställning
hade bort förplikta honom, och icke nog med att Riksbanken ne»
kade att åt Enskilda Banken belåna Allmänna Hypoteksbankens obliga»
tioner, den vägrade till och med att köpa af banken på C. J. Ham»
bro &. Son i London dragna, af denna firma accepterade växlar,
ehuru dessa papper alldeles säkert eljest hade godtagits hvar som
helst i hela världen.

Den allra värsta rusningen gick emellertid öfver, men sinnena lugna»
des i någon mån, då det blef bekant att konung Oskar personligen den
7 dec. insatt ett större belopp i banken. Men om man också hade kom»
mit öfver det värsta, så utöfvade dock den genom krisen uppkomna si»
tuationen en kännbar inverkan på rörelsen under 1879. Särskildt ned»
gick inlåningsrörelsen. Depositionsbeloppet var vid 1877 års slut, en»
ligt Th. Frölander,1 fördeladt på 12,072 bevis, vid 1879 års slut på blott
7,408, hvarigenom medelstorleken för hvarje bevis ökats från 1,696
till 2,065 kronor. Den höga depositionsräntan, som den 2 jan. 1879
fixerades till 6 % för deposition på 6 månader och i juli samma år
för deposition på 12 månader samt i augusti nedsattes till 5 ’/, %
för samma tider, hade således i stort sedt förmått kvarhålla insättarna
eller locka nya. Upp» och afskrifnings»räkningen rönte däremot icke
någon nämnvärd inflytelse af agitationen. Vid 1878 års slut inne»
stodo 2,633,000 kr. på 2,768 räkningar och ett år därefter 3,166,000
kr. på 2,657 räkningar.

Att märka är dock, att nedgången i insättningsbevisens antal i fråga
om depositionsräkningen ej, såsom Frölander uppgifver, berodde på,
att en afsevärd del af de små spararna blifvit rädda och tagit ut sina till»
godohafvanden, under det att de större stannade kvar, utan har en
annan förklaring. Tvärtom kvarlämnade nämligen nästan alla de
små insättarna i banken vid förfallodagen sina under årens lopp
gjorda insättningar. Men det var på den tiden alls icke ovanligt,

1 Stockholms Enskilda Bank 1856—1906, sid. 64.

120

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:50:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aowallenb/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free