Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II. Anfall och strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
positivisme» och bär ingen annan titel; men i spetsen för det
positivistiska samfundet står målaren J. Finance. Denne kallas
»Président de la Société positiviste», och då nu
Stockholmssamfundet är en filial af Parisklubben, finner ni att min titel
egentligen taladt aldrig kan blifva den af prest, utan likasom
hr Finance skulle jag kunna göra anspråk på titel af —
president.
Ni åberopar er på Svensk Positivistisk Kalender. Slå då
upp sidorna 41 och 42, och ni skall der finna uppgifvet, att det
positivistiska samfundets »föreståndare» är, »sedan snickaren
Magnin 1880 tagit afsked, målaren J. Finance och vice
föreståndare mekanikern C. Laporte».
I samma nummer af Revue occidentale, som ni på omvägar
(genom bibliotekarien Ahlstrand och biblioteksamanuensen Geete)
fick låna af mig och som jag såg på stadsfullmäktiges bord den
17 Nov. och som ej tillhör det positivistiska samfundets bibliotek
i Stockholm och som ej der kan fås till låns, i samma nummer,
säger jag, skulle ni, hr president, kunnat se, hvad
Parissamfundet verkligen är. Der skildras (Revue occ. tome V, pag. 485),
att »Comte, då han sökte få en majoritet af arbetare i det
positivistiska samfundet och genom att välja en arbetare till
efterträdare som föreståndare velat göra detta sällskap till en typ
för dessa klubbar, der arbetsklassen bör utöfva sin allmänna
funktion af granskning o. s. v. - - - Det positivistiska
samfundet skall, säger A. Comte, utöfva sin andliga funktion icke
blott genom diskussioner medlemmarne mellan, utan äfven genom
sina skrifter, offentliga framställningar, systematiska petitioner
till riksdagar och regeringar» o. s. v.
Ni har, hr president, behagat påstå, att jag afsett drifva
positivistisk propaganda i arbetareinstitutet, och till stöd härför
har ni åberopat en artikel, som jag såsom referent till Revue
occidentale skrifvit om institutet. Hvad har jag då skrifvit,
som gifver eder rätt till edert påstående? Jo, att »ingen
omedelbar positivistisk propaganda bör ega rum» i institutet, som »icke
skall vara någun positivistisk skola i egentlig mening».
Och detta skulle betyda, att jag vore en proselytmakare,
att jag skulle söka göra en medelbar propaganda? Med
positivistisk propaganda menas: ett omedelbart förkunnande af
positivismens politiska och religiösa läror, absolut intet annat. Men
dessa kunna ej förkunnas utan en fullkomligt systematisk
framställning deraf, och en sådan har enligt nyss nämda citat aldrig
varit ens påtänkt vid ordnandet af institutets undervisning.
Men medelbart, menar ni nu, har jag velat göra propaganda?
Ja, om ni med positivism menar den vetenskapliga grundvalen
för positivismen. Men då har ni alla vetenskapsmän emot eder.
Institutet är en positivistisk skola i mycket oegentlig mening,
emedan positivismen är en filosofi och en samhälls- och
religionslära och blott stödjer sig på vetenskapen. Vore man positivist
derför, att man hade vetenskaplig bildning, så skulle verlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
