Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II. Anfall och strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man påstår att d:r Nyström vill beröfva oss tron på Gud
och himmelen. För min del har jag ej hört något föredrag af
honom i den vägen, men väl många saker om våra pligter mot
oss sjelfva och våra medmenniskor, och skulle någon deraf
finna sig föranlåten att icke vidare tro på Gud, då kan jag ej
annat förstå, än att den menniskan måtte hafva trott på en
mycket dålig Gud. Visserligen har jag hört att Nyström lär
ska’ vara en farlig fritänkare, men då jag ser att han älskar
sina medmenniskor och uppoffrar sig för dem, då tänker jag
alltid, att om han också icke har någon Gud i himmelen, så
har han åtminstone en i sitt hjerta, och jag föreställer mig, att
en sådan fritänkare ändå måtte vara mera gudfruktig än de,
som sitta på Mose stol och »säga mycket, men göra intet».
Detta är kanske enfaldigt tänkt af mig, men jag säger som
jag tror.
En flitig besökare i Arbetareinstitutet.
—
Det skulle vara enfaldigt att tro, att Stadsfullmäktige
skulle vilja gifva oss ett lika bra arbetareinstitut som vårt
närvarande, i fall de kunde störta detta. Det vore lika rimligt
som att tro det en »Ethiop kunde förvandla sin hud eller
en leopard sina fläckar». Må vi derföre vakta oss för falska
profeter, som komma till oss i fårakläder! Det önskar en
kunskapssökande, ifrig vän af ett fritt institut, hvilken ock är
verkstadsarbetare.
—
»Enighet ger styrka!» Och just i vår oenighet och
splittring ligger vår svaghet. Låtom oss derföre för framtiden bli
så förståndiga, att vi sammanhålla de små krafter vi ha.
Hvarföre skulle vi ge de konservativa våra röster? De tacka oss
ändå blott med att neka oss till och med den obetydligaste af
våra rättigheter. Må vi aldrig hädanefter, så snart vi ha en
röst att afgifva, glömma Hans Forssells och Stadsfullmäktiges
bedrift den 17 November! Kanske kunna vi då hålla oss vakna!
Må vi också aldrig glömma, att den närvarande regeringen är
den första i Sverige, som visat ett folkligt drag i sitt ansigte.
Jag vet ej så noga, om landtmannapartiets intressen äro något
lika våra, men det vet jag af hvad som den närvarande
regeringen gjort, att om något parti skall gifva oss något, så är
det landtmannapartiet. »Intelligensen» har alltid varit och är
ännu orubbligt af den meningen, att vi skola vänta tills — vi
komma till himmelen. Men då dessa fina menniskor också,
efter hvad det påstås, lära tänka på att komma dit, vet jag ej
ens om vi der ha bättre utsigter än här hemma i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
