- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Vertebrerade djurens Naturalhistoria under åren 1840-1842 /
27

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

lid lordc man helst böra undvika dem [dä de ej äro
uteslutande t. ex. Erinaceus europæus].

F) Namn af andra språk än grekiska och lalin
anses af komitén vara att undvika, men ej alldeles
alt förkasta, då Romarne sjelfve i sitt språk
upptogo ett och annat för hvilka de ej ägde egna ord;
men de måste latiniseras.

c) Tecliniska namn, hemtade af menskliga
samhällsförhållanden, hvilka namn vanligen pläga
utdömas, anses af komiléen liksom de nyssnämnde.
Många, särdeles de som innefatta en passande betydelse,
anses dock goda, t. ex. Arvicola, Lanius, Pastor,
Tyrannus, Mimus.

d) Mylhologiska och historiska namn böra endast
användas då de innefatta en passande allusion på
föremålet som de skola utmärka e. gr. Progne för
en Svala, Clotho för en Spindel o. s. v.

é) Jemförande namn äro alltid opassande. Namn
så väl som definitioner böra vara tydliga för sig
och ej hvila på jemförelse med andra saker
[dessutom visar ofta en utvidgad kännedom eller närmare
granskning, alt grunden för jemförelsen varit falsk].
Vi böra derföre ej bilda sådane namn som:
Picoi-des, Pscudoluscinia, maximus, major etc. [och
särdeles det ofta, men nästan alltid illa använda:
me-dius. Genus-namn på oides äro dessutom origliga
tillfölje af deras adjektiva betydelse].

f) Genus-namn, sammansatte af andra, anses
origtige på samma grunder som de nyssnämnde; men
ofta kunna de, rigtigt bildade, vara ganska
användbara, t. ex. Gallo-pavo, Gyp-aëtus.

g) Specifika namn efter personer borde endast
med verkligt urval gifvas; detla brukas alltför ofta
och kan aldrig anses för en ära.

Ii) Genus namn efter personer hafva varit
mycket brukade i botaniken och äro der åtminstone ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:05:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184018421/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free