- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Tredje delen, tredje bandet /
27

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalinska Smakläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

förvexling af rhetorik och poetik. Ett enda i förevarande
afhandling uppställdt lagbud, syftande, likt de öfriga, mer på
formen än på väsendet, har dock en mera på djupet gående
beskaffenhet, samt gäller lika för både vältalighet och egentlig
skaldekonst. Det är detta: «Man skall ock veta inskränka sig,
taga blomman eller det bästa af en sak, hvila upp i rättan tid,
och icke med ett kärnlöst ordaprång eller envis ransakning
intill bottnen göra sin läsare ledsen; man bör aldrig vara rädd
om en fras, eller hafva vissa lif-ord, dem man för ingen del
vill uppoffra.» Onekligt är oss här gifven en föreskrift, som,
rätt förstådd, äger oinskränkt och oförgänglig giltighet. Men
äfven detta ypperliga bud har, i sjelfva verket, en mindre
po-sitif än negatif halt; väl är deri en blandning af bådadera,
men den sistnämnda har öfvervigten.

Just den allmänna öfvervigten af en n ega ti vi t et, hvilken
man stämplade med namnet «Smak», utgör kännemärket på den
vittra granskning, som tillhörde den fransyska vitterhets-skolan
af Ludvig XTV:s och Ludvig XV:s tidehvarf. Man får här
icke strax taga termen «negativitet» i ond bemärkelse. Det
negativa bestod här, upprinneligen, blott i oförmåga att inse
det positiva. Visserligen bragtes det omsider genom slik
oförmåga derhän, att bemöta detta med verkliga fiendtligheter. Men
i sig sjelft var det endast ett uppmärksamhetens och anspråkens
hufvudsakliga fästande vid stilistisk och prosodisk technik, med
nästan inga begrepp om egentliga väsendet af skönhet, konst,
diktning och diktningsförmåga; eller med inga andra begrepp
om det inr% af deras rhetoriskt uppfattade utanverk, än sådana
otydliga och förvirrade, som t. ex. föreställningen om den af
Aristoteles anbefallda natur-imitationen. Bekant är, huru denna
föreställning snart fann, att icke all natur, utan endast den
vackra, borde imiteras; och huru den intrasslade sig dymedelst
i en irrgång, hvarur den kom blott genom antagandet, att det
i naturen vackra längesedan vore, för alla tider, påfittadt af
vissa antika (särdeles vissa romerska) författare, — hvilka såle-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 8 23:41:07 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/atterbom/3-3/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free