Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skomakare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skomakare – 1070 – skottade
skomakap‖e, -n, Schuhmacher n. F Schuster
n. Jerusalems ~, se Jerusalem; ~, bliv vid
din låt, se låt.
-arbete, Schuhmacherarbeit
f.
-beck, Schusterpech n.
-gesäll,
Schuhmacher-, Schuster|gesell[e] m.
-kniv, ⚙
Schustermesser n.
-latin, Küchenlatein n.
-lärling,
Schuhmacher-, Schuster|lehrling m.
-måtare,
Schuhmachermeister m.
-pojke,
Schusterjunge m.
-räkning, Schuhmacher-,
Schuster|rechnung f.
-skrå, Schuhmacherzunft f.
-stol, Schusterschemel m.
-syl, ⚙
Schuster-ahle f.
-verkstad, Schuhmacher|werkstätte,
-Werkstatt f.
-yrke, Schuhmacher|handwerk,
-gewerbe n.
skomakeri, -et, -er, Schuhmacherei f.
skonja¹, tr. schonen, förskona verschonen.
ngn, ~ sig, sin hälsa e-n, sich, seine
Gesundheit schonen; man hade ~t dem man hatte
sie verschont; mig från ert prat
verschonen Sie mich mit Ihrem Geschwätz; bliva
~d frän ngt von etw. verschont bleiben; ~
ngn till livet e-m das Leben schenken, e-n
am Leben lassen.
skonare, -n, ᚼ Schoner m.
skonert, -en, -ar, Schoner m.
-brigg, ᚼ
Schonerbrigg f.
-riggad, p. a. als Schoner
getakelt.
-skepp, Dreimastschoner m.
Schonerbark f.
-tackling, Schonertakelage f
1. skoning, -en, -ar, 1. i håat o. ⚙ Beschlagen
~ konkret Beschlag n.
2. på kläder Stoß n.
2. skoning, -en, O, Schonung f. förskoning
Verschonung f.
-s|lös, a. schonungslos,
-s|löshet,
Schonungslosigkeit f.
skonsam, a. schonend, schonungsvoll, äv.
glimpflich, nachsichtig. Vara ~ mot ngn
schonend m. m. gegen e-n sein el. verfahren,
schonend m. m. mit e-m umgehen el.
verfahren.
-het, Schonung f. Av ~ mot aus
Sch. für.
skons‖lös, se skoningslös.
-mål, Schonung f.
Utan schonungslos.
skop‖a, -an, -or, Schöpfkelle f. i båt Ösfaß n.
⚙ Schöpf|becher, -elmer m. Få en ovett
F tüchtig ausgescholten werden,
-elevator,
⚙ Becherelevator m.
sko‖pinne, ⚙ Schuhpinne f.
-plagg, se skodon.
-pligg, pl. Schuhholzstifte (pl.).
-plös, ⚙ Zunge f.
skop‖ram, ⚙ Eimergatter n.
-rams|bock, ⚙
Gatterbock m.
-tals, adv. eimerweise, viele
Schöpfkellen m. m. voll,
skoputsare, Stlefel|putzer, -wichser,
Schuhputzer n.
skopöra, ⚙ Eimerhenkel m.
sko‖rem, Schuhriemen m.
-rosett,
Schuhschleife f.
skorp|a, -an, -or, 1. skal Kruste f. på sår Schorf m.
Brand~ Brandschorf; betäckt med ~ krustig.
2. bakverk Zwieback m. -[e]s, -e, el. -e – . Stöta
-or kök. Zwieback stoßen.
skorpion, -en, -er, Skorpion m. -s, -e, -[s]gift,
Skorpiongift
-styng, Skorpionstich m.
skorplllav, bot. Krustenflechte f.
-na¹, intr. sich
mit e-m Schorf überziehen.
skorr‖a¹, intr. 1. vid tal schnarren.
2. låta illa, skorra
i öronen das Ohr beleidigen. Det ~r i öronen
das ist ohrzerreißend,
-ande, -ning, Schnarren
n.
skorsten, -en, -ar, Schornstein m. Esse f. i iht
höga .ar på fabriker m. m. o. poet. Schlot n.
-s|eld,
Schornsteinbrand m.
-s|fejare,
Schornsteinfeger m; jfr sötare,
-s|huv, ⚙
Schomstein|
-haube, -kappe f. -hut m.
-s|mur,
Schornstein-maner f.
-s|pipa, -s|för, Schornstein|rohr n.
-röhre f.
-s|sot, Schornsteinruß m.
skorv, -en, O, Grind, Schorf, m.
-ig, a. grindig,
schorfig.
sko‖skav, wunde Füße. Få ~ sich (dat.) die Füße
durchgehen; jag har fått ich habe mir
die Füße wund gelaufen, meine Füße sind
wund; med mit wundgelaufenen Füßen,
-smörja, Schuh-, Stiefel|schmiere -wichse f.
-snöre, -band, -spänne, Schuhechnalle f.
-stift, Schuh|zwecke f. -stift m.
-sula,
Schuhsohle f.
-svärta, Schuhschwärze f.
skot, -et, -, ⚓ Schot[e] f.
-a¹ tr. ~ an ⚓
vorschoten, die Schoten vorholen,
-horn, ⚓
Schothorn n.
-knekt, ⚓ Schotknecht m.
-ning,
⚓ Vorschoten n.
skotrång, Drücken n der Schuhe (Stiefel).
skotsk, a. schottisch,
-|a, 1. -an, -or, kvinna
Schottin f. 2.s-an, O, språk Schottisch n.
skot‖skänkung, ⚓ Schotenschenkel m.
-stek,
⚓ Schotenstich m.
skott, -et, -, 1. vid skjutnißg Schuß m. Ett
föll, det gich ett ~ es fiel ein Schuß; vid
första ~et auf den ersten Schuß; skarpa,
lösa ~ scharfe, blinde Schüsse; icke kosta på
två ~ krut nicht zwei Schuß (måttsenhei)
Pulver dran wenden; han avlossade två mot
honom er gab auf ihn zwei Schüsse ab; få
ett ~ f vänstra benet e-n Schuß in das linke
Bein erhalten; kläda ~ bildl., se kläda 2;
lossa ett ~ e-n Schuß abfeuern; utan att lossa
ett ~ ohne e-n Schuß zu tun; stå för ~ om
håtar schußfromm sein; vänja en håt att stå
för ~ ein Pferd an das Feuer gewöhnen.
2.
på växt Sproß, Sprosse, Sprößling, Schößling,
Schoß n. Skjuta ~ Sprossen, Sprößlinge el.
Schößlinge ansetzen el. treiben.
3. Schott
n. Schotte f. Verschlag m. Vattentätt
wasserdichtes Schott.
4. ryggskott Hexenschuß
n.
-a¹, tr. schaufeln, gatan, taken den
Schnee von den Straßen, von den Dächern
schaufeln; ~ de tillsnöade vägarna die
verschneiten Wege aufschaufeln. – Med beton. adv.
~ av abschaufeln. bort weg-,
fortjschau-feln. ~ igen zuschaufeln; ~ igen en grat
ofta ein Grab zuschütten. ~ ihop
zusammenschaufeln. ~ ned herab-, hinab-,
nieder|schaufeln. på darauf schaufeln, ~ undan
wegschaufeln, ~ över darüberschaufeln.
-are,
Schipper, Schaufler el.
––––
¹ ² ³⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
