Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sydon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sydon – 1206 – syltgurka
sydon, Nähzeug n.
sydost, 1. oböjl. trakt, väderstreck Südost[en] (förk.
SO) m. ~ om südöstlich von el. gen.
2. -en,
O, vind Südost, Südostwind m.
-lig, a.
südöstlich.
-passad, Südostpassatwind m.
-vind,
se sydost 2.
sydpol, Südpol m. -slexpedition, Südpol[ar]-expedition f.
-s|farare, Südpolfahrer m.
-s|forskning, Südpolarforschung f.
-s|färd, se -slexpedition.
-s|karta, Südpolarkarte f.
syd‖sida, Südseite f.
-sken, södersken.
-slav, Südslawe m.
-slavisk, a.
südslawisch.
-spets, Südspitze f.
-stat, Südstaat
m. Invånare i (S)~erna i Förenta staterna hist.
Südstaatler m. motsv. (adj. südstaatlich.
-svensk,
1. a. südschwedisch,
II. s. Südschwede m.
.Sydsverige, npr. Südschweden n.
syd‖sydost, Südsüdost (rorn. SSO) m.
-sydostlig,
a. südsüdöstlich,
-sydvåt, Südsüdwest (förk.
SSW) m.
-sydvåtlig, a. südsüdwestlich.- tysk,
I. a. süddeutsch.
II. s. Süddeutsche(r) m f.
Sydtyskland, npr. Süddeutschland n.
syd‖vart, adv. südwärts,
-vind, se
sunnan-vind.
-våt, 1. oböjl., trakt, väderstreck Süd-west[en]
(förk. SW) m. om südwestlich
von el. gen.; blåsa från aus Südwest, von
Südwest[en] [her] el. aus südwestlicher
Richtung wehen el. blasen, aus Südwesten
kommen.
2. -en, O, vind Südwest,
Südwestwind m. s. -en, -ar, huvudbonad Südwester
m.
-våtlig, se följ.
-våtra, o. südwestlich,
-våtvind, se -våt 2.
sydyna, Nähkissen n.
syd‖ände, Südende n.
-Östlig, se följ.
-östra, a.
südöstlich. I ~ delen av im Südosten von,
im südöstlichen Teile von el. gen.
syende, Nähen n.
syenit, -en, O, min. Syenit m. -[e]s, -e,
sy‖etul, Nähbesteck
-fabrik, Nähfabrik f.
syffis‖ans, -ant, se sufis|ans, -ant.
syfill‖dologi, -[e]n, O, läk. Syphilidologie f. -is,
-en, O, läk. Syphilis, Lustseuche f. En som har
Syphilitiker m; hereditär, primär ~
vererbte, primäre S.
-itiker, -n, lak,
Syphilitiker m.
-itisk, a. läk. syphilitisch,
lustseuchenkrank.
-ologi, se -idologi.
syllflicka, -fröken, Schneiderin, Näherin,
Nähmamsell f.
syft‖a¹, intr. zielen, ~ på ngt (hänföra sig till ngt)
sich auf etw. (ack.) beziehen; ~ på ngn
(anspela) auf e-n anspielen; det på mig
bildl. das zielt el. geht auf mich, das ist
auf mich gemünzt; ~ till ngt auf etw.
(ack.) zielen, auf etw. abzielen, avss ngt
etw. beabsichtigen, etw. bezwecken, auf
etw. (ack.) abgesehen jag förstår vart du
~r ich merke, wo du hinauswillst;~r
förstår inte riktigt, vartåt ni ich verstehe
nicht, was Sie eigentlich damit sagen,
wollen el. meinen. – Med beton. adv. ~ tillbaka sich
zurückbeziehen, på auf (ack.).
syfte, -t, -n, avsikt Zweck m. m.i Ziel n. ~tför
mina ansträngningar, min strävan das Ziel
meiner Anstrengungen, meines Strebens; vad
är med ert besökt was bezwecken Sie
mit Ihrem Besuch? ~t med detta brev är
hand. der Zweck dieses Briefes ist, dieser
Brief hat den Zweck el. bezweckt; hoken
fyller sitt das Buch erfüllt seinen Zweck;
vinna sitt ~ seinen Zweck erreichen; i detta
~; undersökte han m. m. zu diesem Zwecke
untersuchte er m. m. ...; i vad ~ f zu
welchem Zwecke? i (med) ~ att zu dem
Zwekke, zu ...; ha ngt i (till) ~ auf etw. (ack.)
ausgehen, etw. beabsichtigen, etw.
inezwekken; jag har i ~ att besöka honom ich
beabsichtige ihn zu besuchen; med ~ på mit
Hinsicht auf (ack.); till detta ~ für diesen
Zweck; utan ~ på ohne Hinsicht auf (ack.),
-mål, se syfte, -måls|förnimmelse, filos.
Zweck-vorstellung f.
syft‖linje, ⚔ Visierlinie f.
-mina, se mina.
-ning, Beziehung f. på auf (ack.),
-platta,
Orientierungstafel f.
-punkt, ⚔ Visierpunkt m.
syllförening, Nähkränzchen n.
-håt, P Näh-
flöte f; jfr -fröken.
syjett, se sujett.
syklump, Nähstein m.
sykofant, -en, -er, Sykophant m. -en, -en,
sykomor, -en, -er, bot. Sykomore f.
-lönn, se
under
2. lönn.
sykorg, Nähkorb m.
syl, -en, -ar, Ahle f. Pfriem m. Pfrieme f.
Vass som en se ~vas5; de läto honom icke
få en ~ i vädret F sie ließen ihn nicht zu
Worte kommen.
sylf, -en, -er, Sylphe f. -id, -en, -er, Sylphide
f.
-idisk, a. sylphidisch. ~ gestalt Sylph[id]engestalt
f.
sylformig, a. pfriemförmig, bot. äv. pfriemlich.
sy‖, -en, -ar, ⚙ Schwelle f. järnv.
Eisenbahnschwelle.
syllab‖era¹, tr. syllabieren.
-isk, a. syllabisch.
syllik, se sylformig.
syllogis‖m, -en, -er, filos. Syllogism|us m. -, -en,
Schlußfolgerung f.
-tisk, a. filos. syllogistisch.
syl|skena, ⚙ järnv. Schwellenschiene f.
sylllnarv, bot. Sagina subulata Pfriemenknebel m.
-skaft, Pfriemhef~
-spets, Pfriemspitze f.
-spetsad, p. a. pfriemspitzig.
sylt, -et, O, -en, -er, Eingemachte(s) n.
Kompott n. -[e]s, -e,
sylt‖a, I.-an, -or, 1. ka~ Sülze, Sülze f.
2. gruvt.
Grubenklein n.
3. P krog Fuhrmannskneipe
f.
II¹. tr. einmachen, einkochen, ~d lök
koll. eingemachte Zwiebeln. – Med beton. adv.
~- in, se ~ II; ~ in sig F a) sich hineinreiten;
b) sich mit Krethi und Plethi einlassen.
ned sig, se ~ in sig b),
-burk,
Einmache|-topf m. av glas -glas n.
-bär, pl. Beeren (pl.)
zum Einmachen,
-gryta, Einmachekessel m.
-gurka, a) att sylta Einmachegurke f; b) syltad
––––
¹ ² ³⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>