Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sönderslitning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sönderslitning – 1228 – sötvattenssnäcka
(i sitt inre) in sich zerrissen,
-slitning,
Zerreißen n.
-slå, se slå sönder,
-smula, se smula
sönder,
-smulning. Zerbröckeln
Zerbröckel n. Zerkrümeln n.
-splittra, ᆯ tr.
zersplittern, zertrümmern, zerschlagen,
-splittrad, p. a. zersplittert, zerschlagen.
klippor zertrümmerte Felsen,
-splittring, Zersplitterung Zerschlagen n.
Zertrümmerung f.
-spricka, spricka sönder.
-sprickning. Zerbersten, Zerspringen,
Platzen.
-spränga, se spränga sönder,
-sprängd, p.
a. gesprungen,
-sprängning, Zersprengen n.
-sprätta, fe sprätta sönder,
-sprättning,
Auftrennung f.
-sticka se sticka sönder.
-stickning, Zerstechen n. -stucken, p. a.
zerstochen,
-stycka, se stycka sönder,
-styckning,
Zerstückelung f.
-stöta, se stöta sönder,
-stötning. Zerstoßen n.
-såga, såga sönder,
-sågning. Zersägen, Kleinsägen n.
-taga, ᆯ tr.
auseinandernehmen, zerlegen,
-tagning,
Auseinandernehmen n. Zerlegung f.
-trampa, se
trampa sönder, -trampning. Zertreten n.
-trasa, se trasa sönder,
-trasning, Zerfetzen,
Zerreißen n.
-trycka, se trycka sönder,
stryckning, Zerdrückung f.
-tugga, se tugga sönder.
-tuggning. Zerkauen n.
-tvätta, se tvätta
sönder.
-vittra, ᆯ intr. verwittern,
-vittring,
Verwitterung f.
-vrida, se vrida sönder,
-vridning. Auseinanderdrehen n.
-åka, se åka
sönder.
-äta, se äta sönder, -äten av maskar von
Würmern zerfressen.
söndr‖a¹, tr. 1. sondern, trennen, absondern.
~ sig i partier sich in Parteien spalten.
2. bildl. söra oense entzweien. ~ sinnena die
Gemüter entzweien,
-ad, p. a. bildl.
gespalten.
söndrig, a. entzwei, zerrissen, zerbrochen, F
kaputt; jfr trasig,
-het, Zerrissenheit f.
söndring, 1. Sonderung, Trennung f.
2.
oenighet Entzweiung f. Bruch m. Spaltung f.
Kyrko~ Kirchenspaltung f.
-s|lust[a], Sucht
f. Unfrieden zu stiften,
-s|tecken, gram.
Trennpunkte (pl.).
1. sörj|a, -an, O, Schmutz, Kot, Brei m. jfr w-,
2. sörj‖a³, (-de, -t,)I.tr. o. intr. trauern, intr.
klaga äv. weinen, klagen, ~ ngn a) känna sorg
um e-n trauern el. Leid tragen, e-n
betrauern; b) bära sorgdräkt um e-n trauern, in
Trauer gehen el. Trauer tragen; ~ dyupt a)
tr. tief betrauern; b) intr. tief trauern, bära
sorgdräkt Hr. tiefe Trauer tragen, in tiefe
Trauer gekleidet sein; ~ sig ihjäl (till
döds) sich zu Tode sorgen; dyupt -d och
begråten av ... (i dödsannons) dies zeigen
tiefbetrübt an ...; det är det jag minst (F det
minsta jag) -er för das soll mein geringster
Kummer sein; ~ över äv. sich grämen über
(ack.); han -er över förlusten av sitt barn er
betrauert den Verlust seines Kindes; han
-er över att... er ist traurig, weil..., er ist
traurig darüber, daß ..es schmerzt ihn,
daß ..es tut ihm sehr leid, daß ...
II. intr.
1. ha omsorg sorgen, Sorge tragen, för ngn,
ngt für e-n, etw. Icke ~ för morgondagen
nicht um den morgenden Tag sorgen; sörj
icke för morgondagen ordspr. der morgende
Tag hat seine eigne Sorge, bibl. sorge nicht
für morgen.
2. draga försorg om. ~ för ngt
für etw. sorgen el. Sorge tragen, etw.
besorgen.
-ande, p. a. leidtragend. De ~ die
Leidtragenden.
sörjig, o. schmutzig, kotig.
sör‖ländsk|a, -an, -or, F Südschwedin f.
-länning, -en, -ar, F Südschwede m.
Sörmland, F, se Södermanland.
sörmländsk, m. n., se södermanländsk m. fl.
sörp, -et, O,
-|a, -an, O, lantbr. Brüb|futter,
-häcksel n.
-a¹, tr. lantbr. Brühfutter bereiten.
sörpl‖a¹, tr. ~ i sig schlürfen.
-ing,
Schlürfen n.
söt, a. 1. süß. ~ till sms.en süß von
Geschmack; hämnden är ~ die Rache ist süß;
vara ~ i munnen bildl. schöne Worte machen.
2. F nätt, täck niedlich, reizend. ~a du! mein
Lieber, meine Liebe! ett ~t barn ein herziges
Kind; en ~ flicka ein hübsches, nettes el.
reizendes Mädchen; saken är riktigt ~ die
Sache ist wirklich reizend; hon är så a¹, att
man kan äta upp henne sie ist zum Anbeißen
schön,
-a¹, tr. süßen, süß machen, ansüßen,
-aktig, a. süßlich,
-aktighet, Süßlichkeit f.
-blomster, bot. Matricaria chamomiUa echte
Kamille.
-e|brödsdagar, pl. 1. bibl. Tage der
süßen Brote.
2. bildl., se goddagar,
-e|bröds-högtid, bibl. Ostertage (pl.).
-gröt, süßer
Reisbrei.
-het, se -ma.
-ig, a. süßlich.
-ighet,
Süßlichkeit f.
-kloärt, bot. Astragalus glycypbyllos
Bären-, Wolfs schote f.
-kullor, pl. bot., se -blomster.
-körsbär, bot. Prunus avium
Süß|kirsche f. -kirsch[en]baum m.
sötma, -n, O, Süßigkeit, Süße f.
söt‖mandel, süße Mandel, koll. süße Mandeln,
-mjölk, Süßmilch f.
-mjölks|ost,
Süßmilchkåe m.
-na¹, intr. süß werden,
-nos, F süßes
el. liebes Kind, Herzblatt, Herzchen n.
-potatis, se batat|as],
-saker, pl. Süßigkeiten,
Bonbons (pl.), Nåcherei f. Begiven på ~
f- nåcherig.
-sliskig, a. süßlich,
-sur, a.
süßsauer, bittersüß. leende säuerliches
Lächeln. -t, s. oböjl. Süße(s) n. Lägga t,
se söta.
-unge, F kleiner Engel, lieber
Junge, liebes Mädchen, Herzblatt,
Herzchen n. F Puselchen n.
-vatten, Süßwasser
n. -vattens bildning, geol. Süßwasserbildung
f. -vattens fauna, Süßwasserfauna f.
-vattens|fisk, Süßwasserfisch m.
-vattens|flora,
Süßwasserflora f.
-vattens|invånare, biol.
Süßwasserbewohner m.
-vattens|polyp, zool.
Süßwasserpolyp m. -en, -en,
-vattens|sköld -padda, zool. Süßwasserschiläkröte f.
-vattens|Snäcka,
zool. Limnelda Süßwasserschnecke f.
––––
¹ ² ³⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
