- Project Runeberg -  Äventyr /
101

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Ett budskap från Boucher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ni inte skrattar med, misstänker jag att ni är förargad
på mig. Det är rätt — skratta, skratta! Men nej —
låt bli», tilläde hon i orolig ton, »skratta inte om det
pinar er. Ni ser ju ut som om ni hade tandvärk. Så,
så — säg inte emot. Ni har lovat att inte gräla,
medan jag däremot har privilegium att fortsätta med
att vara hur hatfull som helst. Nå — att börja med
ska’ vi tala om Havstrollet. Jag visste inte att
kuttern var så stor. Men den är i eländig kondition.
Riggen är någonting högst besynnerligt, och under
nästa starka regnskur ryker den antagligen. Jag såg
på Noa Noah när vi seglade förbi. Han sa’ ingenting.
Han bara drog på munnen. Och jag klandrar honom
inte för det.»

»Skepparn är alldeles förbi av feber», förklarade
Sheldon. »Och han fick lov att lämna sin styrman
att ta hand om förhållandena i Ugi — det var där jag
förlorat min agent Oscar. Och ni vet hurudana
sjömän negrerna ä’.»

Hon nickade medgivande, och medan hon tycktes
överväga ett viktigt omdöme, bad han att få en andra
portion konserverat kött — icke därför att han var
hungrig, utan därför att han tyckte om att se på
hennes smala, fasta fingrar, som voro så utan allt vad
juveler och ringar hette, och hans ögon hade också en
fröjd av att betrakta underarmens rundning, som
syntes under klädningsärmen ovanför den släta runda
handleden, vilken ännu icke misspryddes av det nät
av ådror som framträder sedan ungdomen är förbi.
Joans fingrar voro brunfläckiga av tjära och sågo
avgjort ut som en pojkes. Och nu gick plötsligt ett
ljus upp för honom. Ja — så var det. Han hnde

IOI

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 12:17:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aventyr/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free