- Project Runeberg -  Äventyr /
164

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Flickan som ännu icke var fullväxt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

såg ut aom en intagande ung kvinna, men endast hade
en gosses själ och en gosses önskningar — och nu
avlägsnade hon sig från Berande i storm och regn —
ungefär på samma sätt som hon kommit dit, sittande i
aktern på sin båt och med Adamu Adam vid styret
och den övriga besättningen av vildar vid årorna.
Och sin Stetsonhatt hade hon tagit med sig jämte
patronbältet och den långpipiga revolvern. Han
upptäckte plötsligt hos sig en oerhörd sympati för dessa
hennes tillhörigheter, vilka han i hemlighet hade
skrattat åt, när han först fick se dem. Han märkte också,
att hans fantasi tog en sentimental riktning, och han
kände sig böjd för att skratta. Men han skrattade
ej. I nästa ögonblick var han återigen upptagen av
den där visionen — hatten, bältet och revolvern.
Detta var utan tvivel kärlek, resonerade han, och han
var nästan litet stolt över att Salomonsöarna icke
hade lyckats döda all känslighet hos honom.

En timme senare reste sig Christian Young,
knackade ur sin pipa och beredde sig att gå ombord för att
lyfta ankar.

»Hon är all right», sade han utan sammanhang med
någonting som sagts förut — och ändå stodo hans ord
tydligen i samband med vad som upptog deras
tankar. »Hon har en duktig besättning och är sj okunnig
själv. Godnatt, mr Sheldon. Kan jag uträtta
någonting åt er nedåt Marau?» Han vände sig om och
pekade på en flik stjärnströdd himmel, som vidgades
allt mer och mer. »Ser ut som om natten skulle bli
riktigt fin nu. Med den här gynnsamma brisen har
hon redan segel uppe och kommer fram till Guvutu vid
dagsljus. Godnatt!»

164

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 12:17:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aventyr/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free