- Project Runeberg -  Äventyr /
170

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Flickan som ännu icke var fullväxt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

själv femtio för Morgan och Raff. Dom va’ minsann
heta på gröten! Men jag sa’ dom på förhand, att dom
lika gärna kunde dra åt helsike som binda mig vid att
inte få bjuda mer än femtio, när dom i alla fall tänkte
att det var värdt mer än så att bärga Martha. Dom
väntade inte nå’n konkurrens, ser ni. Inte hade
Fulcrum Brothers något ombud där, och inte heller
Fires, Philp Company, och den ende man behövde
vara rädd för var Nielsens ombud Squires — och
honom hade dom supit full, så att han sov i godan ro
därborta i Guvutu. »Tjugu», sa’ jag — mitt första
bud. »Tjugufem», sa’ flickungen. »Trettio», sa’ jag.
»Fyrtio», sa’ hon. »Femtio», sa’ jag. »Femtiofem»,
sa’ hon. Och där stod jag nu! »Vänta lite», sa’ jag,
»så att jag får tala med mina redare.» »Det får ni
inte», sa’ hon. »Det ä’ ju vanligt», sa’ jag. »Inte
någonstans ute i världen », sa’ hon. »Då ä’ vi artigare
här på Salomonsöarna», sa’ jag.

»Och sannerligen tror jag inte att Bumett skulle ha
gjort som jag ville, om hon inte hade upplåtit sin mun
och sagt så fint och finurligt som helst: »Herr
auk-tionsförrättare! Vill ni vara så god och fortsätta
auktionen på sedvanligt sätt? Jag har andra affärer att
sköta och kan omöjligt vänta hela dagen på folk som
inte vet vad de vilj a.» Och så smålog hon åt Burnett,
så där — ja, ni vet, ett så’nt där riktigt förtrollande
leende — och ta mig sjutusan om inte Burnett med ens
börjar gala igen: »Inga flera bud — då slår jag bort

henne för sista budet — femtiofem sovereigns — ett,
två, tre — till er miss — hm — vad är namnet?»

»Joan Lackland», sa’ hon med ett småleende åt
mig . . . Och så gick det till när hon köpte Martha.»

170

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 12:17:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aventyr/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free